Idag har jag tre uppgifter:
Jag ska handla julgardiner på hemtex.
Jag ska lämna tillbaka hyrfilmer.
Jag ska hälsa på min mormor och morfar i nygård och gäsa i deras soffa medans mormor övergöder oss.
Så, nu vet ni det.
29.11.08
26.11.08
Trevliga nyheter.
Fick just ett otroligt trevligt samtal från Jesper som i maskopi med sin sambo Frida kommit fram till att det vore en bra idé att ta med mej och Jari på Bob hund den 1a maj.
Det tyckte vi också lät som ett ypperligt förslag! Fan va trevligt!
Jag visste väl att det inte var slut när det tog slut. Yippie!
Det tyckte vi också lät som ett ypperligt förslag! Fan va trevligt!
Jag visste väl att det inte var slut när det tog slut. Yippie!
24.11.08
Måndag.
Finns det något värre än en riktigt kall, grå och ändlös måndag?
Tror inte det va.
I Lördags hade vi födelsedagskalas med tjocka släkten för Lovsan.
det var trevligt att träffa alla. Jag gillar min släkt, och jaris också faktiskt.
I går kunde vi inte låta bli att sticka till Ikea och inhandla saker till nya hemmet.
Vi är så oerhört otåliga och det är så lång tid kvar tills vi får flytta att det nästan var tvunget för att stilla våran längtan lite.
Så materialistisk är man alltså.
Nej då, det var mest för att jag var rädd att sakerna jag ville ha skulle ta slut innan vi hinner flytta. Vi handlade bara till Lovis rum (hon har ju inget nu, så det behövs en hel del inredning) för en total summa av 800 kr.
Tyvärr gjorde vi oss nog en björntjänst, för nu när man handlat saker så längtar man nästan ännu mer, eftersom man ju inte kan använda dem nu.
Jaja.
Idag har jag pluggat hela dagen. Känner mej helt grötig i huvudet.
had ingen aning om att det är så fysiskt uttröttande att använda skallen.
När jag kom hem sent omsider lekte jag, Melvin och Lovis transformers i 2 timmar.
Nu sover bägge inne i melvins rum (Lovis sover över i hans bäddsoffa) så jag ska passa på att kramas med maken lite.
Fy vilket ointressant inlägg det här blev. Ett riktigt måndagsinlägg.
Tror inte det va.
I Lördags hade vi födelsedagskalas med tjocka släkten för Lovsan.
det var trevligt att träffa alla. Jag gillar min släkt, och jaris också faktiskt.
I går kunde vi inte låta bli att sticka till Ikea och inhandla saker till nya hemmet.
Vi är så oerhört otåliga och det är så lång tid kvar tills vi får flytta att det nästan var tvunget för att stilla våran längtan lite.
Så materialistisk är man alltså.
Nej då, det var mest för att jag var rädd att sakerna jag ville ha skulle ta slut innan vi hinner flytta. Vi handlade bara till Lovis rum (hon har ju inget nu, så det behövs en hel del inredning) för en total summa av 800 kr.
Tyvärr gjorde vi oss nog en björntjänst, för nu när man handlat saker så längtar man nästan ännu mer, eftersom man ju inte kan använda dem nu.
Jaja.
Idag har jag pluggat hela dagen. Känner mej helt grötig i huvudet.
had ingen aning om att det är så fysiskt uttröttande att använda skallen.
När jag kom hem sent omsider lekte jag, Melvin och Lovis transformers i 2 timmar.
Nu sover bägge inne i melvins rum (Lovis sover över i hans bäddsoffa) så jag ska passa på att kramas med maken lite.
Fy vilket ointressant inlägg det här blev. Ett riktigt måndagsinlägg.
21.11.08
Kolla på den här!
Som jag stulit av min söta vän Sara som bloggar på
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.5288961.
Jag blir lös i näsan och alldeles varm i magen varje gång jag ser den
(har nog tittat på den 5 gånger bara för att den är så underbar! Sen är jag sedan ungdomstraumat med Bodyguard väldigt svag för "i will always love you" med whitney houston).
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.5288961.
Jag blir lös i näsan och alldeles varm i magen varje gång jag ser den
(har nog tittat på den 5 gånger bara för att den är så underbar! Sen är jag sedan ungdomstraumat med Bodyguard väldigt svag för "i will always love you" med whitney houston).
Vad var det jag sa?
Det gick såklart åt helvete. Varför blir man inte förvånad?
Haha nej då jag bara skämtar lite aprillo. Papprena är påskrivna, vi är godkända och saken är helt enkelt biff!
Jag är så glad, så glad att det går inte att beskriva. Det är precis som om någon eller något har ledsagat oss hit.
Vi har ju tittat på massor med lägenheter det senaste halvåret och utav alla dem är det bara två som vi fastnat för och verkligen velat ha.
Den ena låg i just ängabo som är stället vi nu ska flytta till. Där var läget perfekt med nära till skogen och skolan, men insidan var riktigt, riktigt skabbig med gamla tapeter och plastmattor. Vi bestämde oss för att bortse från det pga läget. Hursomhelst fick vi den inte.
Det andra var ju superdeluxe-lägenheten mitt inne i stan. Den ville vi ha eftersom den var så himla fräsch inuti, men läget var ju egentligen helt värdelöst med fyra trappor och utekatter mitt i stan. Vi bestämde oss för att bortse från det pga standarden. Hursomhelst fick vi den inte.
Och så nu då, jag hittade radhuset utav en slump och vi har inte ens tänkt/haft råd att köpa, men jag tänkte att det kunde vara kul att kolla iallafall.
Så åkte vi dit och det var som att komma hem. Perfekt läge och perfekt standard; som en kombo av de två lägenheter vi velat ha innan.
Att vi sedan fick den 100 000 under marknadsvärdet och dessutom fick lov att låna 100% utav banken trots att de normalt bara lånar ut 90% är ju bara helt otroligt.
Det måste helt enkelt vara meningen att vi ska bo där. Det är vårat hus, där våra barn ska växa upp och vi ska gå och påta i rabatterna på gamla dar.
Yeey! Nu ska jag och Jari fira med skumpa! Här kommer lite bilder från mitt nya hem:
Haha nej då jag bara skämtar lite aprillo. Papprena är påskrivna, vi är godkända och saken är helt enkelt biff!
Jag är så glad, så glad att det går inte att beskriva. Det är precis som om någon eller något har ledsagat oss hit.
Vi har ju tittat på massor med lägenheter det senaste halvåret och utav alla dem är det bara två som vi fastnat för och verkligen velat ha.
Den ena låg i just ängabo som är stället vi nu ska flytta till. Där var läget perfekt med nära till skogen och skolan, men insidan var riktigt, riktigt skabbig med gamla tapeter och plastmattor. Vi bestämde oss för att bortse från det pga läget. Hursomhelst fick vi den inte.
Det andra var ju superdeluxe-lägenheten mitt inne i stan. Den ville vi ha eftersom den var så himla fräsch inuti, men läget var ju egentligen helt värdelöst med fyra trappor och utekatter mitt i stan. Vi bestämde oss för att bortse från det pga standarden. Hursomhelst fick vi den inte.
Och så nu då, jag hittade radhuset utav en slump och vi har inte ens tänkt/haft råd att köpa, men jag tänkte att det kunde vara kul att kolla iallafall.
Så åkte vi dit och det var som att komma hem. Perfekt läge och perfekt standard; som en kombo av de två lägenheter vi velat ha innan.
Att vi sedan fick den 100 000 under marknadsvärdet och dessutom fick lov att låna 100% utav banken trots att de normalt bara lånar ut 90% är ju bara helt otroligt.
Det måste helt enkelt vara meningen att vi ska bo där. Det är vårat hus, där våra barn ska växa upp och vi ska gå och påta i rabatterna på gamla dar.
Yeey! Nu ska jag och Jari fira med skumpa! Här kommer lite bilder från mitt nya hem:
20.11.08
Förresten?
Varför säger man "sova som ett barn"?
Vad var det för en jäkla dönick som myntade det uttrycket?
Jag vet ingen som sover så lite som mina ungar,
så jag ändrar mitt påstående och säger istället att jag kommer att sova som en vuxen som har haft en riktigt lång och stressig dag.
Vad var det för en jäkla dönick som myntade det uttrycket?
Jag vet ingen som sover så lite som mina ungar,
så jag ändrar mitt påstående och säger istället att jag kommer att sova som en vuxen som har haft en riktigt lång och stressig dag.
Vilken dag!
Idag har det verkligen varit helt snurrigt.
Först växelringde jag mellan mäklaren och våran bankman i ca en timma. Sedan visste vi ingenting på ett tag men så plötsligt var vi tvugna att komma till banken pronto!
Eftersom vi dessutom är riktigt, riktigt förkylda både jag och jari (vilket var tur på ett sätt, för annars hade jari varit på jobbet istället för hemma) var vi relativt opåklädda och allmänt opresentabla.
Men vi lyckades ta oss dit innan utsatt tid, med barn eftersom vi inte hann skaffa barnvakt. Väl där så fick vi klartecken att det bara var att börja buda.
Fick inte tag på mäklaren, panik!
Fick tag på mäklaren som lovade att ringa upp så fort han visste om säljarna accepterat vårt bud på riktigt. Spänd och nervös väntan tills han ringde tillbaks och meddelade att det hade dom!
Klang och jubel. Nu måste vi "bara" fixa fram 80 000 till handpenningen.
Hursom så ringde min mamma strax efter och tvingade mig att åka ner till stan igen. Sedan hem och hämta make+barn så vi kunde åka och handla.
När jag kom tillbaks hem igen var jag tvungen att skriva ut ordrar, ändra kollektionsordning och diverse annat småplock.
Sedan snabbt som attan med andan i halsen iväg och ha Meandi-demo.
Det är lite sådär lagom knäckande nu när kläderna på lagret börjar att sina.
Folk blir nästan lite arga när de hittar något de gillar som sedan visar sig vara slut. Det kan jag på sätt och vis förstå, men det är ju faktiskt inte jag som är den skyldige. Kill the messenger, bara.
Sen var det en kamp mot klockan att hinna hem innan något av det som beställdes på visningen hann ta slut. Det visade sig givetvis att två utav beställningarna redan sinat sedan i eftermiddags. Så då var jag tvungen att ringa upp de som beställt och förklara läget. Lagom kul sådär.
Men nu ska jag äntligen få lägga mig ner. Det ska bli otroligt skönt och jag kommer att sova som ett barn.
Imorgon klockan nio skriver vi kontrakt. Anledningen till att jag inte jublar och är lyrisk ännu är att jag helt enkelt inte kan tro att det är sant förrän imorgon när vi skrivit på kontraktet. Då blir det fest på ängsklockegatan!
Uppdaterar imorgon så fort vi kommer hem. Ska lägga upp bilder också om någon vill tjuvkika på vårt nya hem.
Först växelringde jag mellan mäklaren och våran bankman i ca en timma. Sedan visste vi ingenting på ett tag men så plötsligt var vi tvugna att komma till banken pronto!
Eftersom vi dessutom är riktigt, riktigt förkylda både jag och jari (vilket var tur på ett sätt, för annars hade jari varit på jobbet istället för hemma) var vi relativt opåklädda och allmänt opresentabla.
Men vi lyckades ta oss dit innan utsatt tid, med barn eftersom vi inte hann skaffa barnvakt. Väl där så fick vi klartecken att det bara var att börja buda.
Fick inte tag på mäklaren, panik!
Fick tag på mäklaren som lovade att ringa upp så fort han visste om säljarna accepterat vårt bud på riktigt. Spänd och nervös väntan tills han ringde tillbaks och meddelade att det hade dom!
Klang och jubel. Nu måste vi "bara" fixa fram 80 000 till handpenningen.
Hursom så ringde min mamma strax efter och tvingade mig att åka ner till stan igen. Sedan hem och hämta make+barn så vi kunde åka och handla.
När jag kom tillbaks hem igen var jag tvungen att skriva ut ordrar, ändra kollektionsordning och diverse annat småplock.
Sedan snabbt som attan med andan i halsen iväg och ha Meandi-demo.
Det är lite sådär lagom knäckande nu när kläderna på lagret börjar att sina.
Folk blir nästan lite arga när de hittar något de gillar som sedan visar sig vara slut. Det kan jag på sätt och vis förstå, men det är ju faktiskt inte jag som är den skyldige. Kill the messenger, bara.
Sen var det en kamp mot klockan att hinna hem innan något av det som beställdes på visningen hann ta slut. Det visade sig givetvis att två utav beställningarna redan sinat sedan i eftermiddags. Så då var jag tvungen att ringa upp de som beställt och förklara läget. Lagom kul sådär.
Men nu ska jag äntligen få lägga mig ner. Det ska bli otroligt skönt och jag kommer att sova som ett barn.
Imorgon klockan nio skriver vi kontrakt. Anledningen till att jag inte jublar och är lyrisk ännu är att jag helt enkelt inte kan tro att det är sant förrän imorgon när vi skrivit på kontraktet. Då blir det fest på ängsklockegatan!
Uppdaterar imorgon så fort vi kommer hem. Ska lägga upp bilder också om någon vill tjuvkika på vårt nya hem.
Första gången jag:
Lista snodd från Evis www.omstil.blogg.se :
# Åt paprika.
Det var ju också en fråga. Av förståeliga skäl har jag inte en janne. Men antagligen var jag ganska liten eftersom min mamma gillade att förse oss med grönsaker redan från mycket låg ålder.
# Såg på teve.
Var jag förmodligen nyfödd. Jag har alltid varit en tv människa. Enligt mina päron gillade jag dennis the menace och lucky luke onormalt mycket som liten. Den första film jag kan minnas att jag gillade att titta på var tecknad och handlade om en valunge som kom ifrån sin mamma och sedan råkade ut för diverse äventyr innan han återförenades med henne.
# Var på skoldans.
Det var i första klass. Min lågstadieskola anordnade discon kontinuerligt under hela min tid där.
Jag minns att det var magiskt och att jag och en kille som hette Jon vann danstävlingen. sedan frågade han chans på mej och jag ville så gärna säga ja. jag målade en fin teckning med ett stort ja på som jag tänkte ge honom i skolan på måndagen, men när jag berättade det för min tre år äldre bästis höll hon på att skratta ihjäl sej eftersom hon var kompis med hans storasyrra och tyckte att han var en riktig tönt. Så jag sa givetvis nej och var jätteledsen.. puckat värre.
# Rökte.
Jag och min bästis stal 2 blåa blend utav min mamma i fyran som vi sedan rökte bakom fotbollsläktaren i nygård. Sen dess har jag rökt mer eller mindre hela tiden med undantag av mina graviditeter/amningar. Nu röker jag bara lite sporadiskt och i smyg.
# Lagade mat.
Min mamma tillät ingen att laga något i hennes kök. Så första riktiga gången måste varit sommaren 2002 då jag lagade mat på 4H åt 25 ungar en hel sommar. Inte så dåligt med tanke på att jag inte ens visste hur man kokade potatis. Jag fick improvisations lära mej en hel del kokkonst den sommaren.
# Använde en dator.
Det måste ha varit i lågstadiet. Vi hade dator i klassrummet som man fick rita teckningar på.
# Flög.
Då var jag tre år och fick åka med min mamma och hennes väninna till Rhodos. Jag minns faktiskt ganska mycket från den resan trots att jag var så liten.
# Var kär.
Om man bortser från de där små förälskelserna som man har när man är riktigt liten så var det nog när jag gick i femman och faktiskt var tillsammans med en kille i nio månader. jag tyckte att det var skitlång tid.
# Fick barn.
2004. Förlossningen tog över 50 timmar och var ett rent helvete. När jag låg på neonatalen helt döende (jag hade så ont! det går inte att beskriva!) upplyste min rumskamrat mej om att jag ju bara var ett barn själv.
en utav dagarna när jag gått på toaletten hade någon utav sköterskorna smugit in och lämnat en enkät för unga mammor. Frågorna i den var uteslutande av socialfalls karaktär "har du blivit våldtagen? slår barnets pappa dig? var graviditeten planerad? dricker du mycket alkohol? har du någon inkomst?" etc. Jag fattar att de inte vågade ge mej den rakt ut.
Sedan trodde de att jag ville åka hem utan mitt barn eftersom jag bad om att få åka hem så fort som möjligt (???).
Som löken på laxen var Melvin så sjuk när han föddes att han faktiskt riskerade att dö eller åtminstone få hjärnskador.
Jag kan fortsätta i evigheter. Hursomhelst var det ingen bra upplevelse och mycket av det berodde på bristande kompetens hos vårdpersonalen. tragiskt men sant.
Som tur är fick jag ju världens underbaraste bebis (som blev helt återställd) och det uppvägde ju så att säga de negativa sidorna med 200%.
# Åt paprika.
Det var ju också en fråga. Av förståeliga skäl har jag inte en janne. Men antagligen var jag ganska liten eftersom min mamma gillade att förse oss med grönsaker redan från mycket låg ålder.
# Såg på teve.
Var jag förmodligen nyfödd. Jag har alltid varit en tv människa. Enligt mina päron gillade jag dennis the menace och lucky luke onormalt mycket som liten. Den första film jag kan minnas att jag gillade att titta på var tecknad och handlade om en valunge som kom ifrån sin mamma och sedan råkade ut för diverse äventyr innan han återförenades med henne.
# Var på skoldans.
Det var i första klass. Min lågstadieskola anordnade discon kontinuerligt under hela min tid där.
Jag minns att det var magiskt och att jag och en kille som hette Jon vann danstävlingen. sedan frågade han chans på mej och jag ville så gärna säga ja. jag målade en fin teckning med ett stort ja på som jag tänkte ge honom i skolan på måndagen, men när jag berättade det för min tre år äldre bästis höll hon på att skratta ihjäl sej eftersom hon var kompis med hans storasyrra och tyckte att han var en riktig tönt. Så jag sa givetvis nej och var jätteledsen.. puckat värre.
# Rökte.
Jag och min bästis stal 2 blåa blend utav min mamma i fyran som vi sedan rökte bakom fotbollsläktaren i nygård. Sen dess har jag rökt mer eller mindre hela tiden med undantag av mina graviditeter/amningar. Nu röker jag bara lite sporadiskt och i smyg.
# Lagade mat.
Min mamma tillät ingen att laga något i hennes kök. Så första riktiga gången måste varit sommaren 2002 då jag lagade mat på 4H åt 25 ungar en hel sommar. Inte så dåligt med tanke på att jag inte ens visste hur man kokade potatis. Jag fick improvisations lära mej en hel del kokkonst den sommaren.
# Använde en dator.
Det måste ha varit i lågstadiet. Vi hade dator i klassrummet som man fick rita teckningar på.
# Flög.
Då var jag tre år och fick åka med min mamma och hennes väninna till Rhodos. Jag minns faktiskt ganska mycket från den resan trots att jag var så liten.
# Var kär.
Om man bortser från de där små förälskelserna som man har när man är riktigt liten så var det nog när jag gick i femman och faktiskt var tillsammans med en kille i nio månader. jag tyckte att det var skitlång tid.
# Fick barn.
2004. Förlossningen tog över 50 timmar och var ett rent helvete. När jag låg på neonatalen helt döende (jag hade så ont! det går inte att beskriva!) upplyste min rumskamrat mej om att jag ju bara var ett barn själv.
en utav dagarna när jag gått på toaletten hade någon utav sköterskorna smugit in och lämnat en enkät för unga mammor. Frågorna i den var uteslutande av socialfalls karaktär "har du blivit våldtagen? slår barnets pappa dig? var graviditeten planerad? dricker du mycket alkohol? har du någon inkomst?" etc. Jag fattar att de inte vågade ge mej den rakt ut.
Sedan trodde de att jag ville åka hem utan mitt barn eftersom jag bad om att få åka hem så fort som möjligt (???).
Som löken på laxen var Melvin så sjuk när han föddes att han faktiskt riskerade att dö eller åtminstone få hjärnskador.
Jag kan fortsätta i evigheter. Hursomhelst var det ingen bra upplevelse och mycket av det berodde på bristande kompetens hos vårdpersonalen. tragiskt men sant.
Som tur är fick jag ju världens underbaraste bebis (som blev helt återställd) och det uppvägde ju så att säga de negativa sidorna med 200%.
Det kallas chocktillstånd..
Det verkar faktiskt som om det kommer att gå vägen med radhuset vi tittade på.
Jag är mycket förvånad och kan inte riktigt tro att det är sant förrän vi har skrivit på papperen imorgon bitti (och fram tills dess kan ju tyvärr vadsomhelst hända, med mitt vanliga flyt kommer det la nån jäkel och budar över oss en kvart innan vi ska skriva på).
Men det verkar inte så, säljarna har accepterat vårt bud, som ändå ligger hundra tusen under marknadsvärdet/utropspriset.
Nu har vi värsta flytet, låt det hålla i sej i 15 timmar till bara så ska jag aldrig klaga mer.
Håll tummarna!
Jag är mycket förvånad och kan inte riktigt tro att det är sant förrän vi har skrivit på papperen imorgon bitti (och fram tills dess kan ju tyvärr vadsomhelst hända, med mitt vanliga flyt kommer det la nån jäkel och budar över oss en kvart innan vi ska skriva på).
Men det verkar inte så, säljarna har accepterat vårt bud, som ändå ligger hundra tusen under marknadsvärdet/utropspriset.
Nu har vi värsta flytet, låt det hålla i sej i 15 timmar till bara så ska jag aldrig klaga mer.
Håll tummarna!
19.11.08
Birthday-baby!
För ett år sedan idag föddes världens finaste flickunge.
Då var hon bara en liten, liten korv som jämt sov och aldrig skrek.
Om hon fortfarande är en korv exakt 365 dagar senare kan man ju diskutera.
En falukorv i sådana fall. Nu för tiden sover hon nästan aldrig.
Hon skriker så fort hon inte får sin vilja igenom.
Men hon är nästan alltid glad och gillar att mysa och hitta på practical jokes (på en ettårings nivå, vill säga).
Varje dag dansar hon i vardagsrummet och när jag tänker mej hur livet var för ett år sedan, innan hon kom kan jag inte minnas något annat än att det måste varit tråkigt.
Det här året har gått fruktansvärt fort, snabbare än någonsin.
Jag ska inte ha några fler bebisar, så nu sörjer jag lite att min sista bebis redan börjar bli en stor tjej som kan själv.
Men samtidigt vet jag ju att det kommer bli fantastiskt roligt de närmaste åren, det är ju nu vi verkligen kommer att få se en egen liten personlighet växa fram, och jag är ganska säker på att det är få saker i världen som är lika tillfredsställande som att få vara med och forma en annan människa.
Paketöppning.
Storebror hjälper till och visar hur ett paketproffs gör.
Min stora ettåring! Gosh vad fort det gick!Extreme Blogg-makeover.
Eller ja, så extrem är den väl kanske inte.
Men lite förändring piggar ju alltid upp.
Har även donat så att vem som helst kan lämna kommentarer (Tack Evis, för tipset!) så nu går det alldeles utmärkt att rentav vara anonym och kommentera.
Men lite förändring piggar ju alltid upp.
Har även donat så att vem som helst kan lämna kommentarer (Tack Evis, för tipset!) så nu går det alldeles utmärkt att rentav vara anonym och kommentera.
Dessutom har jag varit superprettig och taggat nästan alla inlägg och sorterat in dem i kategorier, de finns under Överblick.
Så vad tycker ni? Är blogg-makeovern bättre eller sämre?
Om du tycker den är ful är det ju bara att låtsas vara någon annan.=)
Var på Ullared igår förresten med min mormor och morfar.
Jag har alltid varit väldigt skeptisk mot hela Gekås-konceptet, det har på något sätt känts som den allra sista spiken i min Svensson-kista eftersom det är en utav de få Svenssonfällor som jag lyckats undvika.
Men jag får nog från och med nu se mej som besegrad. det var faktiskt grymt kul och jag hittade till min stora förvåning massor med snygga kläder (!!!), både till mej själv, kidsen och jari. Eftersom jag fick välja julklappar till oss från morföräldrarna för ca 2000 kr så får jag ju tyvärr snällt vänta på det mesta av vad jag valde ut tills dopparedan (och för 2000 spänn får man myyyycket kläder). Dessutom fanns massor med grejer som jag ändå tänkt köpa i julklapp där, fast till mycket trevligare pris. Jag är frälst. Jävla skit.
Lite av det jag själv handlade:
Om du tycker den är ful är det ju bara att låtsas vara någon annan.=)
Var på Ullared igår förresten med min mormor och morfar.
Jag har alltid varit väldigt skeptisk mot hela Gekås-konceptet, det har på något sätt känts som den allra sista spiken i min Svensson-kista eftersom det är en utav de få Svenssonfällor som jag lyckats undvika.
Men jag får nog från och med nu se mej som besegrad. det var faktiskt grymt kul och jag hittade till min stora förvåning massor med snygga kläder (!!!), både till mej själv, kidsen och jari. Eftersom jag fick välja julklappar till oss från morföräldrarna för ca 2000 kr så får jag ju tyvärr snällt vänta på det mesta av vad jag valde ut tills dopparedan (och för 2000 spänn får man myyyycket kläder). Dessutom fanns massor med grejer som jag ändå tänkt köpa i julklapp där, fast till mycket trevligare pris. Jag är frälst. Jävla skit.
Lite av det jag själv handlade:
Lila/Svartrandig cardigan 89:-
Svart baslinne 29:-
Leggings (Randiga! Som jag har letat!) 79:-
Petrolblå stickad långkofta 110:-
Grå/blå cityshorts 89:-
Frågan är ju vad för stackars barnarbetare det är som har suttit och sytt kläderna. Men jag tänker för en gångs skull inte låtsas om det. Jag är så förbannat duktig på vart mina kläder är gjorda annars så jag tillåter mej en svacka.
15.11.08
Rastlös.
Det är sent, och jag är trött. Borde verkligen sova eftersom jag ska gå upp med trollen imorgon men jag kan inte, vill inte.
pirrpirr
Jag undrar jag vad Anneli gör just nu.=D
pirrpirr
Jag undrar jag vad Anneli gör just nu.=D
14.11.08
JóGA
All these accidents that happen
follow the dot
coincidence makes sense
only with you
you don't have to speak - I feel
Emotional landscapes
they puzzle me
then the riddle gets solved
and you push me up to this:
State of emergency : how beautiful to be
state of emergency : is where I want to be
All that no-one sees
you see
what's inside of me
every nerve that hurts you heal
deep inside of me
you don't have to speak - I feel
Emotional landscapes
they puzzle me
then the riddle gets solved
and you push me up to this:
State of emergency : how beautiful to be
13.11.08
Snyggare.
Idag läste jag att andra människor tycker att du är 30% snyggare än vad du själv tycker.
Vad trevligt, då går man ju runt och är nästan en halva snyggare än vad man tror.
Idag fick jag ett ytterst oförtjänt MVG i svenskan. Det var också trevligt, nästan trevligare än när man faktiskt kämpat för det just för att det gick så enkelt.
Sen har vi kollat på radhus.
Det stod redan vårat namn på ytterdörren, så att säga.
Men jag ska inte bli galen och börja visualisera möbeleringen nu igen.
Det kommer säkert att gå åt helvete den här gången också.
Vad trevligt, då går man ju runt och är nästan en halva snyggare än vad man tror.
Idag fick jag ett ytterst oförtjänt MVG i svenskan. Det var också trevligt, nästan trevligare än när man faktiskt kämpat för det just för att det gick så enkelt.
Sen har vi kollat på radhus.
Det stod redan vårat namn på ytterdörren, så att säga.
Men jag ska inte bli galen och börja visualisera möbeleringen nu igen.
Det kommer säkert att gå åt helvete den här gången också.
12.11.08
Egentligen inget intressant, men jag skriver ändå.
Tänk vad tiden går och hur mycket man förändras. Något som hade betytt döden och gråt i fjorton dagar för 10 år sedan eller så betyder ingenting idag. Inte ens så pass mycket att man orkar rycka på axlarna åt det. Tiden läker verkligen det allra mesta.
Dom senaste två dagarna har varit pest. Vädret är så okul att det går bara inte att vara hurtig och gå ut. Alltså har vi tillbringat ca 48 timmar inomhus med undantag för två snabba och frusna promenader.
Käckt.
Ikväll har jag ringt en massa klädförsäljningsrelaterade samtal som jag skjutit upp i X antal veckor, sedan såg jag på Insider där det föga tilltalande ämnet tidelag/djurmisshandel (gärna samtidigt!) togs upp.
Det var rätt äckligt, även om jag inte gillar hästar och är nästan hundra på att de är roten till allt ont här i världen tycker jag ändå lite synd om dem när de blir våldtagna och knivskurna. Det finns människor till allt.
Imorgon måste jag faktiskt gå ut innan jag mördar något av mina barn.
Dom senaste två dagarna har varit pest. Vädret är så okul att det går bara inte att vara hurtig och gå ut. Alltså har vi tillbringat ca 48 timmar inomhus med undantag för två snabba och frusna promenader.
Käckt.
Ikväll har jag ringt en massa klädförsäljningsrelaterade samtal som jag skjutit upp i X antal veckor, sedan såg jag på Insider där det föga tilltalande ämnet tidelag/djurmisshandel (gärna samtidigt!) togs upp.
Det var rätt äckligt, även om jag inte gillar hästar och är nästan hundra på att de är roten till allt ont här i världen tycker jag ändå lite synd om dem när de blir våldtagna och knivskurna. Det finns människor till allt.
Imorgon måste jag faktiskt gå ut innan jag mördar något av mina barn.
10.11.08
Jag ska gå och lägga mig när jag har skrattat färdigt.
Saxat från tjuvlyssnat:
Vasastan, Göteborg:
En far kommer cyklande. Sonen ~ 4 befinner sig några meter längre bak, också på cykel.
Sonen: Vad långsamt du cyklar pappa!
Pappan: Mm.
Sonen: Flytta på dig för i helvete så att jag kan cykla förbi!
Pappan (argt och chockat): Vad sa du?!
Sonen (tveksamt): … pling, pling.
Rusningstid, gröna linjen
Son ~5: Pappa jag VILL ha glass!
Pappa: Nej, vi ska hem och äta nu.
Son ~5: Men pappa, jag VILL, VILL!!!
Pappa: Men jag har sagt nej.
Son ~5: Om jag inte får glass NU, så berättar jag för mamma att du brukar kissa i handfatet.
Det blir tyst i hela vagnen.
Grönsakstorget, Göteborg
Mormor ~70: Vem är det som bor i skogen och säger "HOHO"? (härmar en uggla)
Pojke ~3 (funderar länge): Morfar?
Förskola, Sollentuna
Några killar ~5 sitter och diskuterar hur de ska kunna förgöra tjejerna på dagis.
Kille 1: Vi ska göra en atombomb och släppa den över Sverige där ni är och sen så tar vi våra supersnabba motorbåtar och åker till Afrika!
Kille 2: Ja, och sen skjuter vi er med k-pistar!
Tjej 1: Men… Då tar jag och Anna våra hårdaste hårspännen och sätter fast de i era öron!
Toalettkön, Blå Porten, Djurgården
Man ~30 med dotter ~4 i handen, går fram till tjejen längst fram i den långa toalettkön.
Mannen: Ursäkta, skulle vi kunna få gå före? Du vet, det är så jobbigt för små flickor att hålla sig!
Tjejen: Mm, visst…
Flickan: Men pappa, jag är ju inte alls kissnödig! Du sa ju att du höll på att kissa på dig!
Vasastan, Göteborg:
En far kommer cyklande. Sonen ~ 4 befinner sig några meter längre bak, också på cykel.
Sonen: Vad långsamt du cyklar pappa!
Pappan: Mm.
Sonen: Flytta på dig för i helvete så att jag kan cykla förbi!
Pappan (argt och chockat): Vad sa du?!
Sonen (tveksamt): … pling, pling.
Rusningstid, gröna linjen
Son ~5: Pappa jag VILL ha glass!
Pappa: Nej, vi ska hem och äta nu.
Son ~5: Men pappa, jag VILL, VILL!!!
Pappa: Men jag har sagt nej.
Son ~5: Om jag inte får glass NU, så berättar jag för mamma att du brukar kissa i handfatet.
Det blir tyst i hela vagnen.
Grönsakstorget, Göteborg
Mormor ~70: Vem är det som bor i skogen och säger "HOHO"? (härmar en uggla)
Pojke ~3 (funderar länge): Morfar?
Förskola, Sollentuna
Några killar ~5 sitter och diskuterar hur de ska kunna förgöra tjejerna på dagis.
Kille 1: Vi ska göra en atombomb och släppa den över Sverige där ni är och sen så tar vi våra supersnabba motorbåtar och åker till Afrika!
Kille 2: Ja, och sen skjuter vi er med k-pistar!
Tjej 1: Men… Då tar jag och Anna våra hårdaste hårspännen och sätter fast de i era öron!
Toalettkön, Blå Porten, Djurgården
Man ~30 med dotter ~4 i handen, går fram till tjejen längst fram i den långa toalettkön.
Mannen: Ursäkta, skulle vi kunna få gå före? Du vet, det är så jobbigt för små flickor att hålla sig!
Tjejen: Mm, visst…
Flickan: Men pappa, jag är ju inte alls kissnödig! Du sa ju att du höll på att kissa på dig!
Nu är det över.
Jag läste första boken i våras någon gång, sedan har jag maratonläst hela serien om Isfolket fram tills nu.
47 böcker om ca 225 sidor/st. Det blir 10 575 sidor, det.
Men nu är det klart och det känns ganska tomt och lite trist.
Vad ska jag göra med mitt liv nu liksom?
Men å andra sidan är jag helt hysteriskt stressad just nu och alla timmar jag lagt på att läsa tantsnusk kan jag nu lägga på att plugga matte istället.
Det är ju... bra.
47 böcker om ca 225 sidor/st. Det blir 10 575 sidor, det.
Men nu är det klart och det känns ganska tomt och lite trist.
Vad ska jag göra med mitt liv nu liksom?
Men å andra sidan är jag helt hysteriskt stressad just nu och alla timmar jag lagt på att läsa tantsnusk kan jag nu lägga på att plugga matte istället.
Det är ju... bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)