Tisdag i November.

Vakna tidigt. Väcka barn. Tjata. Tjata. Tjata. Tjata. Tokstressa. Tjata. Lämna ledsna barn. Pussa fort fort. Springa fort fort. Lämna ledsen hund. Stressvettas på buss. Seminarie. Skoskav. Hem igen. Lugna tokglad hund. Gå ut med hund. Fantisera ihop lunch. Skrivarefererasomnanästan. Hämta barn. Fixa mellis. Ut med hund. Laga middag. Äta middag. Hjälpa med läxor. Skriva inbjudningskort. Tvätta vinterjackor. Kolla Facebook. Drömma om en fin klänning. Kolla tv. Nästan somna igen. Trösta. Läsa saga. Svara på tusen femåringsfrågor. Borsta tänder. Ta fram rena kläder. Klia på lena små barnryggar. Trösta igen. Tappa tålamodet. Bita ihop. Somna varm och lugn och lycklig. Äntligen.

Inte död.

Bara väldigt upptagen som vanligt under terminerna. Vi hade hursomhelst en alldeles magiskt underbar vecka i Alanya. Sedan kom vi hem och det blev höst och kallt och fullt upp mest hela tiden. Som att vakna ur en varm, skön dröm nästan. Och nu är det redan November och tiden springer fort, fort och det känns bra. För då blir det snart sommar igen!

Sookie fyllde två år, hurra! Märgben och bollar blev det till föllsedagspresent.

Vi firade Samhain med god mat och pumpapaj, utspökning och pyssel.

Annars har det liksom mest rullat på, hej!