Idag är det inte mindre än fem år sedan jag och Jari gifte oss! Hurra för oss. Bröllopsdagen har dock inte gått i romantikens tecken för fem öre. Vi har städat, donat och packat, för imorgon rullar vi mot Borlänge och Peace and love!
Öl, goda vänner och musik i dagarna tre. Det ska bli förjävla fint!
29.6.11
28.6.11
Hjärterum och så vidare.
Det är nästan omöjligt att få någon skönhetssömn hemma hos mig. När kidsen var bebisar så tyckte jag att det var en toppenidé att samsova med dem. Det var toppen. Älgen lägger väl för bövelen inte älgkalven under en gran i andra änden av skogen liksom. Men sedan tog det aldrig slut. Jag trodde att de skulle vilja flytta ut ur vårt sovrum utav sig själva, men det verkar inte som om det någonsin kommer att bli så. Jag har varit slapp, och Jari med. Men vi resonerar som så att det ändå är en förhållandevis kort period som de vill vara nära oss. Och att det är våran förbannade plikt att ge dem all den närhet och trygghet som de vill ha. Alltså har vi aldrig ställt några krav på att de ska sova någonstans de inte själva valt.
Men nu börjar det bli snudd på outhärdligt. Det är fortfarande mysigt, men så trångt! Särskilt nu när det är så varmt på nätterna.
Vi är två vuxna, två barn, en hund och minst en (oftast tre) katter som ska samsas om en säng på 3,6 m2. Enbart i natt har jag vaknat av att jag hade en katt i ansiktet, en fot (Melvin ligger oftast skavfötters) i röven och dessutom blivit petad i ögat av en hundtass. Det är inte hållbart. Men vad göra åt det?
Anyways. Nu blir det bad och grill i Västra bodarne. Finemang! Jag är mycket nöjd med vädergudarna just nu.
27.6.11
Day 07- Your best friend
(Det var ju den där listan som jag började med förra året. Kanske skulle ta upp den igen nu, när jag har tid och sånt. Typisch.)
Min bästa vän är inte en vän. Eftersom alla mina vänner är bäst på sina egna vis. Jepp, nu var jag ruskigt diplomatisk men det är faktiskt alldeles sant. Jag har många vänner, fast jag tänker inte sitta här och namedroppa som en annan byfåne.
Det märkligaste är nog att inte särskilt många utav dem känner varandra mer än ytligt. Jag vet inte, jag kanske har någon romantisk vanföreställning om att man i vuxen ålder oftast umgås i stora gäng där alla känner alla. Kanske är det bara så på film och inte i verkligheten.
I min verklighet finns det iallafall massor av underbara människor som jag umgås med i olika sammanhang. Några utav dem är riktigt gamla vänner, som jag är väldigt glad över att jag lyckats hålla kvar. Det är roligt att ha en historia tillsammans, dra interna skämt och veta hur den personens då och nu varit. Att veta att det här är en person som man alltid har, även om det kan gå månader emellan att man hörs av. Det är tryggt och bra.
Andra är nya bekantskaper som jag kommit nära på kort tid. Det är kul att lära känna nya människor och att upptäcka att man verkligen trivs i varandras sällskap. Dom säger ju tydligen att det är svårt att skaffa vänner i vuxen ålder, men det håller jag inte med om. Jag har träffat så många underbara människor de senaste åren som bevisar motsatsen. Människor som jag tror och hoppas kommer att finnas kvar hos mig.
Sedan finns det dom som jag haft i mitt liv för längesedan och som jag på grund av olika omständigheter hittat igen, även om vi tappat varandra under många år. Och då kommer den fatalistiska sidan av mig fram och tänker att den här människan måste det vara meningen att jag ska ha i mitt liv, och så märker jag att livet på något sätt blivit lite roligare och bättre igen. Att jag saknat den här personen medan den varit borta.
Kontentan är väl att samtliga av mina vänner berikar mitt liv på olika sätt, och det gör dem bäst. Åtminstone för just mig.
Min bästa vän är inte en vän. Eftersom alla mina vänner är bäst på sina egna vis. Jepp, nu var jag ruskigt diplomatisk men det är faktiskt alldeles sant. Jag har många vänner, fast jag tänker inte sitta här och namedroppa som en annan byfåne.
Det märkligaste är nog att inte särskilt många utav dem känner varandra mer än ytligt. Jag vet inte, jag kanske har någon romantisk vanföreställning om att man i vuxen ålder oftast umgås i stora gäng där alla känner alla. Kanske är det bara så på film och inte i verkligheten.
I min verklighet finns det iallafall massor av underbara människor som jag umgås med i olika sammanhang. Några utav dem är riktigt gamla vänner, som jag är väldigt glad över att jag lyckats hålla kvar. Det är roligt att ha en historia tillsammans, dra interna skämt och veta hur den personens då och nu varit. Att veta att det här är en person som man alltid har, även om det kan gå månader emellan att man hörs av. Det är tryggt och bra.
Andra är nya bekantskaper som jag kommit nära på kort tid. Det är kul att lära känna nya människor och att upptäcka att man verkligen trivs i varandras sällskap. Dom säger ju tydligen att det är svårt att skaffa vänner i vuxen ålder, men det håller jag inte med om. Jag har träffat så många underbara människor de senaste åren som bevisar motsatsen. Människor som jag tror och hoppas kommer att finnas kvar hos mig.
Sedan finns det dom som jag haft i mitt liv för längesedan och som jag på grund av olika omständigheter hittat igen, även om vi tappat varandra under många år. Och då kommer den fatalistiska sidan av mig fram och tänker att den här människan måste det vara meningen att jag ska ha i mitt liv, och så märker jag att livet på något sätt blivit lite roligare och bättre igen. Att jag saknat den här personen medan den varit borta.
Kontentan är väl att samtliga av mina vänner berikar mitt liv på olika sätt, och det gör dem bäst. Åtminstone för just mig.
Hej!
Så här glad ser jag ut idag. Fast det är jag inte. Inte ett dugg.
Försöker desperat att hitta peppen men den lyser med sin frånvaro. Det är bara en massa måsten just nu. Massa städning och tvättning och jefla stress. Imorgon har halva min "semester" redan gått. Urk. Jag sover konstigt och drömmer konstigt. Drömmar om gamla saker som borde ligga ordentligt begravda i det mörkaste skrymslet av min hjärna. Jag VILL inte! Låt mig vara.
Jag vill bara att det ska bli torsdag nu. Hejdå allt som hänger över en. Hej klockfria fest i dagarna tre! Då kommer peppen, det känner jag på mig.
Let´s spin around until we drop dead on the ground.
Jag slog sönder en spegel idag med. Inte bra. Vi vet väl alla vad det betyder?
25.6.11
P.S
Jag har fortsatt springa. Kanske inte tre gånger i veckan som planerat, men åtminstone två och ibland fler. Att skaffa hund är det bästa träningsredskap jag någonsin haft! Jag har tamejfan gått ner 7 kilo sen slutet på april!
/Nöjd och snart fit tjej
/Nöjd och snart fit tjej
Tid och sånt.
Det är väl ingen direkt idé att försöka summera mitt liv från senast jag skrev något här och fram till nu. I sanningens namn skulle det inte bli någon särdeles intressant läsning heller. Från praktiken och fram till att skolan slutade var det GALET.
Jag bara pluggade och grät inombords och var helt säker på att jag inte skulle klara spärrarna inför termin 3.
Men det gjorde jag ju såklart. Klart som fan att jag fixade det! Så nu är jag redo för T3 och har lärt mig mycket utav den här terminen. Exempelvis att om man skjuter upp att tentaplugga ordentligt så blir det ett stresshelvete sedan. Point taken. Jag kommer ALDRIG att medvetet utsätta mig för det igen. Nu ska jag sluta vara to cool for school och anstränga mig på allvar.
För när jag anstränger mig på allvar så är jag snudd på bäst. Punkt.
Och nu är det sommar! Ljuvliga sommar. Det är detta man går och suktar efter hela året. Långa, heta dagar i solen med bästa familjen. Evighetslånga grillkvällar där solen sakta sänker sig under horisonten medan jag sippar på ett glas välkyld champagne. Midnattsbad i varma sjöar under kristallklara stjärnhimlar... Eller, nej vänta. Nu drömde jag mig bort igen. Vad jag skulle säga var långa, trista dagar på jobbet, regniga och blåsiga kvällar där man inte kan göra annat än kura ihop sig i soffan och korta drömlösa nätter då man inte orkar göra annat än att sova. Jepp! Svensk sommar is the shit. Det MÅSTE bli bättre än så här. MÅSTE!
Men halva sommaren har snart gått och var är solen?
Ledigheten började åtminstone i måndags. Lite drygt två veckors semester har jag åtminstone lyckats pussla ihop. Vi ska inte göra så mycket, bara vara och sådär fint. Det ska bli skönt. Jag har redan hunnit läsa ett par böcker för nöjes skull. På torsdag (eller onsdag om jag får som jag vill) drar jag och karlsloken traditionsenligt till Peace and Love. Det ska bli duktigt skoj i vanlig ordning. Och då kräver jag sol!
Nog med vädergnäll nu.
Jag bara pluggade och grät inombords och var helt säker på att jag inte skulle klara spärrarna inför termin 3.
Men det gjorde jag ju såklart. Klart som fan att jag fixade det! Så nu är jag redo för T3 och har lärt mig mycket utav den här terminen. Exempelvis att om man skjuter upp att tentaplugga ordentligt så blir det ett stresshelvete sedan. Point taken. Jag kommer ALDRIG att medvetet utsätta mig för det igen. Nu ska jag sluta vara to cool for school och anstränga mig på allvar.
För när jag anstränger mig på allvar så är jag snudd på bäst. Punkt.
Och nu är det sommar! Ljuvliga sommar. Det är detta man går och suktar efter hela året. Långa, heta dagar i solen med bästa familjen. Evighetslånga grillkvällar där solen sakta sänker sig under horisonten medan jag sippar på ett glas välkyld champagne. Midnattsbad i varma sjöar under kristallklara stjärnhimlar... Eller, nej vänta. Nu drömde jag mig bort igen. Vad jag skulle säga var långa, trista dagar på jobbet, regniga och blåsiga kvällar där man inte kan göra annat än kura ihop sig i soffan och korta drömlösa nätter då man inte orkar göra annat än att sova. Jepp! Svensk sommar is the shit. Det MÅSTE bli bättre än så här. MÅSTE!
Men halva sommaren har snart gått och var är solen?
Ledigheten började åtminstone i måndags. Lite drygt två veckors semester har jag åtminstone lyckats pussla ihop. Vi ska inte göra så mycket, bara vara och sådär fint. Det ska bli skönt. Jag har redan hunnit läsa ett par böcker för nöjes skull. På torsdag (eller onsdag om jag får som jag vill) drar jag och karlsloken traditionsenligt till Peace and Love. Det ska bli duktigt skoj i vanlig ordning. Och då kräver jag sol!
Nog med vädergnäll nu.
23.6.11
Hej mina vänner!
Här ligger minsann jag i sängen och bloggar loss på min sprillans nya dator. Det känns fint!
Nu ska det bli liv i luckan och fara på taket!
Nu ska det bli liv i luckan och fara på taket!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)