Ett år närmare där du är.

Idag är det ett år sedan världens finaste mormor somnade in, och jag med mina vanföreställningar om årsdagar och hur det liksom öppnas ett fönster mellan nu och då kan ju inte låta bli att älta idag.
Att jag dessutom håller på att ställa om från nattskiftsmood till dagskift och ska jobba tio olidliga timmar idag efter 2 timmars sömn gör ju inte saken bättre. En riktig skitdag, helt enkelt.

Jag saknar min mormor!