Åh.

Vad ska man säga? Världsklass! Gamle Timpan gjorde det igen, och som han gjorde det!
Jag är en såndär blötfis. Jag börjar ofta gråta när jag är på bio utan anledning bara för att det är en vacker bild på duken, någon säger en mening som överväldigar mig, en låt spelas i bakgrunden som jag gillar och så vidare. Det är otroligt irriterande och idag var det otroligt irriterande eftersom hela filmen tycktes överväldiga mig.
Jag fick hålla tillbaka tårarna mest hela tiden, bara för att det var så satans bra. Jag glömde till och med av att biomysa sådär som man ska göra, och det är verkligen ett tecken på att filmen har varit intressant.
Spring och se!