...över hur fruktansvärt pissdålig jag blivit på att skriva något här. Okej att jag inte var någon särskilt frekvent bloggerska innan, men nu tycks jag ha tappat geisten helt. Suget efter att komma hem och skriva saker när man suttit och skrivit (alternativt läst)i stort sett hela dagen är inte så vidare värst stort, som ni säkert förstår. Nåväl.
Igår var melvin på sitt livs första disco! Min lilla fis blev plötsligt en jättefis. Han var så modig, för det var faktiskt bara nioåringar plus han som var bjudna och trots att han visste det så bestämde han sig ändå efter ett viss mått av ågren för att gå. Innan var han såklart superspeedad och nästan lyfte från golvet av alla fjärilar i magen, men efter att jag stannat tills han kände att han hade läget under kontroll gick det jättebra! Jag satt däremot hemma med en klump i magen och bet sönder nagelbanden samt kollade på klockan med en sekunds mellanrum. Helnervig helt enkelt. Men det är väl så det ska vara, tror jag. Hade så gärna velat lägga ut en bild eller två på hur snygg han var innan han gick. Men eftersom vår dator hatar oss så går inte det.
Idag jobbar Jari. Så jag ska vara en duktig fru och städa samt tvätta monsterberget med tvätt som tronar i badrummet. När Jari kommer hem ska jag tvinga honom att gå och rösta. För rösta ska man, bannemej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar