Visst är det konstigt att en dröm kan dröja sig kvar en hel dag?
Inte så att man går runt och tänker på den, utan mer som en rent fysisk förnimmelse av att något inte är som det brukar.
Om man drömt något hemskt så blir det en bra dag, en dag med lättnad och tacksamhet i bröstet. Men så kan det vara tvärtom också. Att man drömmer något så bra att man går runt med en missnöjd klåda i kroppen istället, eller en längtan. För att drömmen var bättre än verkligheten. Särskilt en grå måndag i slutet av September.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar