Oj. Snacka om att gå från ett extremt trivialt ämne till något jättestort och svårdefinierat. För att ens göra det överskådligt får jag börja med att säga att det givetvis finns olika sorters kärlek. Jag älskar mina barn, jag älskar mina vänner, jag älskar mina djur, jag älskar min släkt och jag älskar, sist men inte minst, min man. Dessutom finns det saker som jag älskar att göra, eller helt enkelt bara saker jag älskar. Om jag skulle sitta och punktlista alla mina olika sätt att känna kärlek skulle det här bli ett extremt tröttsamt och långt inlägg, därför tänker jag välja att utgå ifrån att trådstarten syftar på romantisk kärlek, den sortens kärlek man hyser för sin eventuella partner.
Och vad ska man då säga om den..? Kärlek för mig är att alltid vara tryggast när Jari är en liten bit ifrån, som de så fint sjunger.
Kärlek är höga berg och djupa, mörka dalar och att alltid följas åt även när det inte är bra, att inte förlora hoppet eller sluta kämpa så fort det blir lite jobbigt och/eller trist. Att ha en stark övertygelse om att man är allra bäst tillsammans.
Men man måste visa mig kärlek för att det ska kännas bra. Fysisk kontakt och verbal bekräftelse är kärlekens bränsle för mig. Jag måste känna tillit till den jag är med, och kräver tillit i gengäld. Kärlek är inte att leva av varandra utan att leva sida vid sida och låta personen man är med få ha sitt alldeles egna privata liv parallellt med det gemensamma. Att begränsa är inte kärlek för mig. Jag skulle kunna babbla i liknande ordalag ett bra tag till, men kontentan är väl att om man kan skratta tillsammans, gråta tillsammans, ha tråkigt tillsammans, ha roligt tillsammans, må dåligt tillsammans, må bra tillsammans, växa och utvecklas tillsammans och samtidgt som man gör allt det här fortfarande känna det där pirret i magen när man ser på sin partner och fortfarande tycka att han eller hon är den sexigaste, bästa, underbaraste, roligaste ochallaandrasuperlativnikantänkaer- människan och att man alltid vill vara med henom ... Ja, då är det nog riktig kärlek.
Tillsist; Att kunna hålla undan sin älskades hår när denne ligger med magsjuka och bokstavligt talat spyr tarmarna ur sig, men att ändå vilja ha sex med den personen när den tillfrisknat är för mig kärlekens ultimata eldprov. Fixar man det då ÄR det äkta kärlek. Punkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar