Donation.

Idag när jag läst färdigt kände jag mej lite rastlös men inte riktigt färdig att ge mej på 42:an, så jag slötittade på Oprah istället i sann mammaledisch-anda.

Det var ett sånt där sensationsavsnitt med griiipande livsöden (jag ska inte vara cynisk eftersom jag faktiskt grinade under stora delar av avsnittet), och ibland dem fanns en kille som blivit ihjälkörd och donerat sina organ så att tre andra människor fick leva.

Det finns få saker som upprör mej lika mycket som människor som väljer att inte donera sina organ.
Jag vet att det är upp till var och en men för mej är det ofattbart att man kan vara så jäkla självisk och korkad.
Mamman till killen i programmet ville inte att han skulle donera, och hon hade ett resonemang som jag förstått är ganska vanligt hos gemene man.
Nämligen att eftersom man kommit till livet med alla sina organ är det nog bäst att lämna in med dem intakta också, eftersom man kanske kommer att behöva dem i ett eventuellt efterliv.

Är folk verkligen så hysteriskt dumma?
Det är väl ganska uppenbart att organen inte kommer att behövas.
När man dör finns det så vitt jag vet två alternativ: man kan kremeras (organen brinner upp, till ingen nytta) eller man begravs (organen ruttnar bort, till ingen nytta).
Eftersom man bortom alla tvivel INTE tar med sej sin kropp dit man ska, hur skulle organen på något sätt kunna vara relevanta där??
Jag fattar verkligen inte resonemanget.

En annan sak jag inte fattar är hur man kan leva med (eller ja, det gör man ju inte, eftersom man förhoppningsvis är död när man donerar men ni fattar säkert vad jag menar ändå) vetskapen att man kunde räddat flera, flera människoliv istället för att låta en massa bra organ bara gå till spillo på grund av sina egna mer eller mindre själviska motiv.

I dagsläget finns det 1 516 031 personer registrerade i donationsregistret i Sverige. Jag tycker det är riktigt, riktigt pinsamt om man ser till invånarantalet i landet.
Fyra av de registrerade finns i min familj. Både jag, min man och mina barn står med där, iallafall tills de är gamla nog att själva ta ställning och när den dagen kommer hoppas jag att vi fostrat dem till så pass ödmjuka människor att de väljer rätt.

Om du också vill gå med, eller bara läsa mer om vad det innebär att vara organdonator, gå in på www.livsviktigt.se