Mardröm.

Jag brukar inte röka, bara lite ibland på helgerna och så där.
Men efter att jag läst om Baby P rökte jag två cigaretter, och jag skakade medans jag gjorde det.

Ibland orkar jag verkligen inte leva i den här världen, bland människor som är så fyllda av ondska.
Jag orkar inte höra om barn som torteras ihjäl, om djurplågeri, incest och svält.

Om saker som jag inte skulle kunna tänka ut ens i mina sjukaste mardrömmar.
Saker som händer på riktigt, just nu medans jag sitter här.
Det är det som är värst, för mej. Det händer men jag vet inte om det och kan inte göra något åt det. Skulle förmodligen inte kunna ens om jag visste.

Jag vet inte hur det är för andra, men jag får ont, alltså rent fysiskt ont någonstans där omkring jag misstänker att själen kanske sitter.
Det tröttar ut mej och gör mej ledsen och rädd.

Sensationshysterin som blir när något fruktansvärt har inträffat är nästan lika vidrig. Folk blir alldeles till sej och riktigt gottar sej i andras elände.
Det gör mej illamående.

Jag vet att jag inte kan göra annat än att se om mitt eget hus.
Ta hand om mina egna barn efter bästa förmåga.
Men ibland känns det som att det inte räcker.

Jag kan samtidigt inte låta bli att läsa om allt elände. jag tvingade mej igenom hela historien om Baby Peter trots att hela min kropp krampade i protest (för av allt vidrigt jag läst var det här bland det värsta), för på något sätt känns det som ett slags straff för att jag har det så bra. Sjukt eller hur?

Hur kan människor bli så onda? Hur kan man skada ett litet barn?
Hur kan en mamma skada sitt lilla barn?

När bara tanken på att någon annan skadar sitt barn gör så ont i mej..
Tanken på att någon skulle skada mina barn är för tung, det blir bara svart och jag orkar inte tänka den.
Men jag vet att jag skulle offra mitt eget liv för dem. Vilken frisk förälder skulle inte det?

Och till sist: Tanken på att jag skulle skada mina barn, eller stå stillatigande och se på medans någon annan gör det.

Det skulle inte gå. Det skulle vara som när man försöker skada sej själv;
min kropp skulle handla reflexmässigt och förhindra det,
och vore det någon annan än jag som gjorde det skulle jag förmodligen aldrig sluta slå. Jag är ingen mordisk människa men då hade jag dödat, helt säkert.

Så jag förstår verkligen inte hur Peters mamma kunde låta det hända.
Enligt mej är det hon som har handlat värst.
En mamma ska alltid göra allt för att skydda sina barn!