Har en tråkig känsla idag. Allt känns jobbigt och svårt vilket med största sannolikhet innebär att jag är på väg att få mens. Detta rationella konstaterande gör tyvärr inte saken så mycket bättre; allt känns jobbigt och svårt trots att jag vet att det bara är mina förbannade hormoner som spökar.
Jag är trött på att aldrig ha några pengar över när jag betalat räkningarna. Jag är trött på att gå runt i cirklar här hemma och städa, städa, städa. Jag är trött på skolan som inte ger mig ett skit just nu. Jag är trött på den äckliga snön som nu börjar smälta och blir ännu äckligare. Jag är så rasande trött på Jari (som jag alltid blir när det vankas lingonvecka) att jag vill gå upp på övervåningen och kväva honom med en kudde för jag vet att han kommer vara så fruktansvärt gnällig när han vaknar eftersom han jobbar natt. Jag är så trött på ungarna att jag hotat dem med uteblivet lördagsgodis om de inte lämnar mig ifred en stund. Jag är trött på att tänka ut vad vi ska äta till middag. Jag är trött på alla dumma människor som inte lever som jag vill att de ska göra, som skiter i allt och bara tänker på sitt eget vidriga välmående. Trött på allt. Så inihelvete trött att den bästa lösningen just nu känns som att hugga huvudet av sig och bara slippa allt och så vidare.
Nåja, tur att det bara är två dagar i månaden jag känner mig så här, hade aldrig pallat annars.
Det jag är allra mest trött på är att jag ska jobba hela helgen igen.
Jag HATAR att jobba helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar