Första gången jag:

Lista snodd från Evis www.omstil.blogg.se :

# Åt paprika.
Det var ju också en fråga. Av förståeliga skäl har jag inte en janne. Men antagligen var jag ganska liten eftersom min mamma gillade att förse oss med grönsaker redan från mycket låg ålder.
# Såg på teve.
Var jag förmodligen nyfödd. Jag har alltid varit en tv människa. Enligt mina päron gillade jag dennis the menace och lucky luke onormalt mycket som liten. Den första film jag kan minnas att jag gillade att titta på var tecknad och handlade om en valunge som kom ifrån sin mamma och sedan råkade ut för diverse äventyr innan han återförenades med henne.
# Var på skoldans.
Det var i första klass. Min lågstadieskola anordnade discon kontinuerligt under hela min tid där.
Jag minns att det var magiskt och att jag och en kille som hette Jon vann danstävlingen. sedan frågade han chans på mej och jag ville så gärna säga ja. jag målade en fin teckning med ett stort ja på som jag tänkte ge honom i skolan på måndagen, men när jag berättade det för min tre år äldre bästis höll hon på att skratta ihjäl sej eftersom hon var kompis med hans storasyrra och tyckte att han var en riktig tönt. Så jag sa givetvis nej och var jätteledsen.. puckat värre.
# Rökte.
Jag och min bästis stal 2 blåa blend utav min mamma i fyran som vi sedan rökte bakom fotbollsläktaren i nygård. Sen dess har jag rökt mer eller mindre hela tiden med undantag av mina graviditeter/amningar. Nu röker jag bara lite sporadiskt och i smyg.
# Lagade mat.
Min mamma tillät ingen att laga något i hennes kök. Så första riktiga gången måste varit sommaren 2002 då jag lagade mat på 4H åt 25 ungar en hel sommar. Inte så dåligt med tanke på att jag inte ens visste hur man kokade potatis. Jag fick improvisations lära mej en hel del kokkonst den sommaren.
# Använde en dator.
Det måste ha varit i lågstadiet. Vi hade dator i klassrummet som man fick rita teckningar på.
# Flög.
Då var jag tre år och fick åka med min mamma och hennes väninna till Rhodos. Jag minns faktiskt ganska mycket från den resan trots att jag var så liten.
# Var kär.
Om man bortser från de där små förälskelserna som man har när man är riktigt liten så var det nog när jag gick i femman och faktiskt var tillsammans med en kille i nio månader. jag tyckte att det var skitlång tid.
# Fick barn.
2004. Förlossningen tog över 50 timmar och var ett rent helvete. När jag låg på neonatalen helt döende (jag hade så ont! det går inte att beskriva!) upplyste min rumskamrat mej om att jag ju bara var ett barn själv.
en utav dagarna när jag gått på toaletten hade någon utav sköterskorna smugit in och lämnat en enkät för unga mammor. Frågorna i den var uteslutande av socialfalls karaktär "har du blivit våldtagen? slår barnets pappa dig? var graviditeten planerad? dricker du mycket alkohol? har du någon inkomst?" etc. Jag fattar att de inte vågade ge mej den rakt ut.
Sedan trodde de att jag ville åka hem utan mitt barn eftersom jag bad om att få åka hem så fort som möjligt (???).
Som löken på laxen var Melvin så sjuk när han föddes att han faktiskt riskerade att dö eller åtminstone få hjärnskador.
Jag kan fortsätta i evigheter. Hursomhelst var det ingen bra upplevelse och mycket av det berodde på bristande kompetens hos vårdpersonalen. tragiskt men sant.

Som tur är fick jag ju världens underbaraste bebis (som blev helt återställd) och det uppvägde ju så att säga de negativa sidorna med 200%.