Tänk vad tiden går och hur mycket man förändras. Något som hade betytt döden och gråt i fjorton dagar för 10 år sedan eller så betyder ingenting idag. Inte ens så pass mycket att man orkar rycka på axlarna åt det. Tiden läker verkligen det allra mesta.
Dom senaste två dagarna har varit pest. Vädret är så okul att det går bara inte att vara hurtig och gå ut. Alltså har vi tillbringat ca 48 timmar inomhus med undantag för två snabba och frusna promenader.
Käckt.
Ikväll har jag ringt en massa klädförsäljningsrelaterade samtal som jag skjutit upp i X antal veckor, sedan såg jag på Insider där det föga tilltalande ämnet tidelag/djurmisshandel (gärna samtidigt!) togs upp.
Det var rätt äckligt, även om jag inte gillar hästar och är nästan hundra på att de är roten till allt ont här i världen tycker jag ändå lite synd om dem när de blir våldtagna och knivskurna. Det finns människor till allt.
Imorgon måste jag faktiskt gå ut innan jag mördar något av mina barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar