Saxar den här listan från forumet på familjeliv. Tyckte den var så härlig att jag helt enkelt var tvungen att dela den vidare. Jag minns i princip varenda pryl på den och svävar just nu i ett nostalgirus utan dess like. Minns ni?
80-talist?
Vi som "knackade på" hos våra kompisar utan förvarning när vi ville träffa dem
Vi som lärt oss räkna genom att räkna antal pet-flaskor som behövs pantas för att köpa 100 st 50-örestuggummin
Vi som slog in skolböckerna i diverse fina skydd för att vi behandlade dem med respekt
Vi som kan skillnaden mellan discodans och tryckare
Vi som på egen hand klippte i våra jeans innan de började säljas söndertrasade
Vi som har sparat en blå/röd kudde fylld med märken såsom silverfisken och baddaren
Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen
Vi som samlade på allt - främst kapsyler
Vi som var den första generationen som kunde zappa mellan Skurt och Björnes magasin
Vi som i våra egna dagböcker inte kunde undvika att använda samma fraser som i "Berts Dagbok"
Vi som försökte allt vad vi kunde att bygga lika fina trädkojor och hitta lika coola "gömställen" som det fanns på TV
Vi som förmodligen var den sista generationen att motta hemstickade tröjor och sockar från våra far/mor-mödrar
Vi som på egen hand lärdes oss datorer/internet/fildelning och dessutom fick lära våra föräldrar hur de kollar sin mail
Vi som visste skillnaden mellan att ringa billiga lokalsamtal och dyra riksamtal
Vi som trodde att vi blev rika när guldtian ersatte papperstian
Vi som upptäckte erotik genom ryska posten och snurra flaskan
Vi som hade kvar Sovjet i kartboken hela grundskolan (trots upplösningen)
Vi som trodde att pins i stil med "Rör inte min kompis" skulle förändra världen
Vi som förtjusades av att leka med slime ifrån Buttericks
Vi som började "hänga med våra polare" när det blev för ocoolt att "leka med våra kompisar"
Vi som jublade när gröna/svarta tavlan bytades ut till whiteboards i skolan
Vi som fick hjälpa läraren att trycka på play på videoapparaten
Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram
Vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja våra kulor, ishockeykort och pogs
Vi som spelade in musik på kasettband genom radion
Vi som gick från altavista till eniro och från eniro till google
Vi som frågade chans på någon ny varje vecka
Vi som hittade på ett eget språk för att kunna sjunga med i engelska texter
Vi som drack Cuba Cola och Jaffa
Vi som läste OÄ i skolan
Vi som var närvarande medan myrornas krig fortfarande gick på TV
Vi som var för coola för vanliga sällskapsdjur och skaffade vandrande pinnar och tesvamp
Vi som åkte båt till Danmark
Vi som smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen
Vi som tvingades runt för att sälja bingolotter varje vecka
Vi som fick fler finnar av Clearasil
Vi som hade påtvingade brevvänner i grannorten
Vi som läste Lyckoslanten
Vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika som uppenbarligen var hungriga
Vi som var med på rökrutornas tid
Vi som hade Filmnet långt innan Canal+
Vi som drömde om att ha en egen rökmaskin hemma
Vi som tyckte det var värt tiden det tog att surfa med 56k-modem
Vi som tryckte på play på kassettbandspelaren till vår Commendore 64 och sen kunde gå och göra något annat i 20 minuter medans spelet laddade
Vi som storgrät när Bimbo i "Tre kronor" dog
Vi som lämnade Bingolotto samtidigt som Leif Loket Olsson
Vi som lät mamma fläta hela håret i små flätor när håret var blött, och sen sov på dessa under natten för att få vågigt hår till kommande skoldag
Vi som hade en väldigt härdad men ändå öm nintendotumme
Vi som hade våra första slagsmål genom att tävla om vems farsa som var starkast eller hade farligast yrke
Vi som införde pizza, kebab och tacos i svensk husmanskost
Vi som dansade så långa tryckare att vi klibbades fast i varandra
Vi som fortfarande kan dansa Macarena till punkt och pricka
Vi som är de sista att komma ihåg movieboxen
Vi som var de första i backen med snowboar
Vi som använde telefonkort och beeper innan mobilernas tid
Vi som fick förbud att använda tamagoshi på lektionerna
Vi som använde sockiplast för att förhindra det groteska vårtspridandet
Vi som spelade snake på datorn som små innan det dök upp på mobiltelefonen i tonåren
Vi som fortfarande säger Domus eller Servus i stället för Coop
Vi som älskade bockastyren och max antal växlar på cyklar
Vi som hade föräldrar som inte helt förstod att varumärken betydde allt på skolgården
Vi som var de som började med lunarstorm och vi som tog jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det
Vi som vara jäkligt skeptiska till MSN när det kom då ICQ faktiskt fungerade alldeles utmärkt
Vi som har försökt att säga krankelibrankelfnatt eller killevippen för att se om det gav någon effekt
Vi som lärde oss hantera MS Dos för att kunna spela pc-spel
Vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin och inte Parlamentet
Vi som går igång på "När du hör den här signalen... *pling* ...när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi..."
Vi som var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de i överhuvudtaget skulle fungera, teknik: kraftigt men utan salivstänk
Vi som drev våra föräldrar galna med monotona piptrudelutter från ett hypermodernt gameboy i bilen
Vi som i våra busringningar aldrig lyckades lika bra som Hassan gjorde på radio
Vi som hade gameboy color med färgrannt hölje, inte färgskärm
Vi som utan besvärliga åldersgränser sprang upp och handlade Blend Ultra (!) till våra mammor
Vi som åt Bamse-meal på Clock innan vi upptäckte Happy Meal
Vi som vek alla våra nya tjugokronorssedlar till skjortor
Vi som käkade Raider och inte Twix!
Vi som hade en hel hylla med filmer som vi spelat in från TV på kassetband
Vi som tyckte att vi var extremt välberesta genom timmar framför BackPacker (1 och 2)
Vi som hade bänkar med lock på
Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112 i stället för 90 000
Vi som gick omkring med väldigt korta magtröjor med oanständiga texter på de ännu ej utvuxna brösten och kunde göra så för att våra föräldrar inte förstod texten som stod på engelska
Vi som gjorde fingerlekar med garn" såsom vaggan, eifeltornet,fiskenätet
Vi som kunde ringa in och få chansen att spela Hugo i direktsändning (och tycka alla andra var så dåliga) för att vinna sega råttor av Sofi Propp
Vi som hade skateboards med bromskloss
Vi som vattenkammade vårt hår inför lågstadiediscona
Vi som glömde skrivstilen snabbare än vad vi lärt oss den
Vi som vet hur man gör popcorn på spisen
Vi som va med när 50-lappen kom och tyckte att det va jätte praktiskt
Vi som ringde 020-nummer från telefonkiosker för att det var a) gratis och b) väldigt väldigt spännande att låtsas vara "Lisa, 18 år"
Vi som samlade på små plastnappar i olika färger som vi trädde upp på halsband och tyckte var jättesnygga
Vi som tjuvkikade på "Tuttifrutti" på trean
Vi som tyckte att Adidas, Champion, Aqua limone och Nike var de hetaste klädmärkena
Vi som lekte med Lady lovelylocks, My little pony, Turtles och He-man
9.11.10
8.11.10
Roliga böcker. Tråkiga böcker.
Det här är min nya kursbok. Den kostar 766 riksdaler och jag var tvungen att hyperventilera en stund när jag beställt den. 766 kronor! För en bok! En bok som jag egentligen inte ens vill läsa. Ja jädrars.
Det här är däremot boken jag läser för nöjes skull för tillfället. Den kostade 43 kronor och den är helt fantastisk! Jag tycker så uppriktigt synd om alla människor som inte har förmågan att förlora sig själva helt i en bok. Det är bland det absolut bästa jag vet. Att uppslukas så fullständigt i en berättelse att man glömmer tid och rum. Att sugas in i en bok precis som Bastian i "Den oändliga historien" (som för övrigt är en mycket, mycket bra bok)och leva i boken tills den tar slut, den känslan är obeskrivligt underbar.
Och den här boken har allt som jag älskar; kärlek, krig, våldsamma slagsmål, vackra japanska kvinnor från 1800-talet, samurajer, harakiri, bitterljuv förälskelse och ond bråd död. En lättsam (som i enkel att ta till sig, inte som i rolig) historia med ett vackert språk.
Jag är inte särskilt pretentiös när det gäller litteratur. Det kan vara skrivet lite hur som helst, men historien måste vara bra. Historien måste bära mig igenom hela boken och få mig att vilja ha mer.
Jag älskar ju trots allt både Twilightböckerna och "Sagan om isfolket", och författarna till dem är ju inga virtuoser när det gäller språklig estetik, direkt. Men berättelserna har ALLT som jag eftersträvar, och det är tillräckligt.
"Den sista konkubinen" har också det, och som löken på laxen är den otroligt välskriven och vackert formulerad.
Sedan får vi ju inte glömma att långt ifrån alla har den sjukliga fascination för japan och dess historia som jag har, och då kanske den inte alls upplevs som lika förtjusande. Hur som helst, med mina mått mätt, bland det bästa jag läst!
Det här är däremot boken jag läser för nöjes skull för tillfället. Den kostade 43 kronor och den är helt fantastisk! Jag tycker så uppriktigt synd om alla människor som inte har förmågan att förlora sig själva helt i en bok. Det är bland det absolut bästa jag vet. Att uppslukas så fullständigt i en berättelse att man glömmer tid och rum. Att sugas in i en bok precis som Bastian i "Den oändliga historien" (som för övrigt är en mycket, mycket bra bok)och leva i boken tills den tar slut, den känslan är obeskrivligt underbar.
Och den här boken har allt som jag älskar; kärlek, krig, våldsamma slagsmål, vackra japanska kvinnor från 1800-talet, samurajer, harakiri, bitterljuv förälskelse och ond bråd död. En lättsam (som i enkel att ta till sig, inte som i rolig) historia med ett vackert språk.
Jag är inte särskilt pretentiös när det gäller litteratur. Det kan vara skrivet lite hur som helst, men historien måste vara bra. Historien måste bära mig igenom hela boken och få mig att vilja ha mer.
Jag älskar ju trots allt både Twilightböckerna och "Sagan om isfolket", och författarna till dem är ju inga virtuoser när det gäller språklig estetik, direkt. Men berättelserna har ALLT som jag eftersträvar, och det är tillräckligt.
"Den sista konkubinen" har också det, och som löken på laxen är den otroligt välskriven och vackert formulerad.
Sedan får vi ju inte glömma att långt ifrån alla har den sjukliga fascination för japan och dess historia som jag har, och då kanske den inte alls upplevs som lika förtjusande. Hur som helst, med mina mått mätt, bland det bästa jag läst!
7.11.10
Tentan kändes bra. Jag tror det gick alldeles utmärkt. Jag måste sluta tvivla på mig själv. Jag kan, jag är duktig och jag klarar det mesta. Jag är rätt bäst.
Lite jobbigt dock när nervositeten gav med sig ungefär fem minuter efter att tentan startat med följden att jag blev akut blixtkissenödig och höll på att dö i 35 minuter innan man fick lov att lämna salen.
Hårda bud på de där högskoletentorna. En kille som kom typ 2 minuter försent var på god väg att inte få göra sitt prov och på toaletten fick man inte gå utan att fylla i en lista och bli förd fram och tillbaks till toan av en tentavakt. Kändes lagom OZ-aktigt. Skönt att det är över. Jobbigt att nästa tenta är om 1½ vecka, bara.
På´t igen!
Har haft en riktigt skön helg. Gjort just ingenting. Sovit, ätit gott, kollat film, gått en ruskigt lång långpromenad i det fina höstvädret. Vilat hjärnan och vilat kroppen. Ytterst välbehövligt.
Såg den nya Sex and the cityrullen igår. Det lämnade ju en minst sagt bitter eftersmak. Vilken skitfilm! Den första filmen tyckte jag var helt okej; den hade ju en handling och sådär och det är ju aldrig fel. Need I say more? Usch, jag är besviken.
Idag blir det kalas hos min mormor och morfar. Att umgås med nära och kära, äta gott och ha det trevligt blir en utmärkt avslutning på helgen. Humanbiologi, nu kör vi!
Måste ju lägga upp senaste bilden på Sookie, så söt! Bara en månad kvar tills vi får hämta henne nu. Vad fort de växer!
Lite jobbigt dock när nervositeten gav med sig ungefär fem minuter efter att tentan startat med följden att jag blev akut blixtkissenödig och höll på att dö i 35 minuter innan man fick lov att lämna salen.
Hårda bud på de där högskoletentorna. En kille som kom typ 2 minuter försent var på god väg att inte få göra sitt prov och på toaletten fick man inte gå utan att fylla i en lista och bli förd fram och tillbaks till toan av en tentavakt. Kändes lagom OZ-aktigt. Skönt att det är över. Jobbigt att nästa tenta är om 1½ vecka, bara.
På´t igen!
Har haft en riktigt skön helg. Gjort just ingenting. Sovit, ätit gott, kollat film, gått en ruskigt lång långpromenad i det fina höstvädret. Vilat hjärnan och vilat kroppen. Ytterst välbehövligt.
Såg den nya Sex and the cityrullen igår. Det lämnade ju en minst sagt bitter eftersmak. Vilken skitfilm! Den första filmen tyckte jag var helt okej; den hade ju en handling och sådär och det är ju aldrig fel. Need I say more? Usch, jag är besviken.
Idag blir det kalas hos min mormor och morfar. Att umgås med nära och kära, äta gott och ha det trevligt blir en utmärkt avslutning på helgen. Humanbiologi, nu kör vi!
Måste ju lägga upp senaste bilden på Sookie, så söt! Bara en månad kvar tills vi får hämta henne nu. Vad fort de växer!
4.11.10
Åh! Just det...
Jag ska ju bli hundmamma! Förstår inte hur jag har kunnat glömma att delge mina kära bloggläsare denna fantastiska nyhet. Men det har ju som bekant varit lite mycket den senaste tiden.
Hur som haver så var vi och hälsade på uppfödarna som vi ska bli fodervärdar åt, och allt kändes fint och kalas så nu är saken biff! I mitten av december flyttar världens sötaste Sookie in hos oss. Det ska bli så roligt. Jag är så otålig! Att vänta valp är fanimej nästa lika segt som att vänta bebis.
Nu mer plugg! Längtar tills imorgon när tentahelvetet är över. Oavsett hur det går så ska det bli skönt att slippa ångesten ett tag.
Små skelögda sötnötar som just öppnat ögonen. Naaaw...
Hur som haver så var vi och hälsade på uppfödarna som vi ska bli fodervärdar åt, och allt kändes fint och kalas så nu är saken biff! I mitten av december flyttar världens sötaste Sookie in hos oss. Det ska bli så roligt. Jag är så otålig! Att vänta valp är fanimej nästa lika segt som att vänta bebis.
Nu mer plugg! Längtar tills imorgon när tentahelvetet är över. Oavsett hur det går så ska det bli skönt att slippa ångesten ett tag.
Små skelögda sötnötar som just öppnat ögonen. Naaaw...
3.11.10
How long will I survive in zombieland?
"When it comes to zombie hunting and zombie survival, you are like a combination of rambo, chuck norris, and the terminator. The downside? You may very well end up being the last human left on the planet."
Phew. Jag visste ju redan att jag har zombieskills som klår de flestas, men det känns ändå bra att få det såhär svart på vitt. Måste bara få tag på ett ordentligt vapen, sen är jag fit for fight! En blandning av rambo, gamle Norris och Terminator känns som ett helt okej utgångsläge. Zombieapocalypsen- bring it on!
Phew. Jag visste ju redan att jag har zombieskills som klår de flestas, men det känns ändå bra att få det såhär svart på vitt. Måste bara få tag på ett ordentligt vapen, sen är jag fit for fight! En blandning av rambo, gamle Norris och Terminator känns som ett helt okej utgångsläge. Zombieapocalypsen- bring it on!
Ordbajsar.
har äntligen fått igång mitt photoshop! Så gött. Äntligen lite ny design här på bloggen. dessvärre var det över ett år sedan jag använde photoshop senast, plus att jag inte har tid att sitta och leka och lära mig hur det funkar igen.. Så jag vet inte om uppdateringen innebar någon direkt förbättring. Nåväl.
Tentapluggar som ett djur just nu. Blir alldeles förtvivlad över att de satt ihop en sån pissig kurs med hundra olika infallsvinklar. Blir alldeles snurrig av att försöka klämma in allt i min stackars överhettade hjärna. Hoppas verkligen att det går vägen på fredag iallafall.. Vore så trist att behöva ha den här kursen hängandes över sig. Vill bara bli färdig! På måndag startar humanbiologin och det ska faktiskt bli riktigt kul!
Gjorde för övrigt något ännu läskigare än att övernatta i ett spökhus i helgen.
Hade nämligen Halloween-party för över 30 sexåringar i fredags. Det var helt galet! Är hemskt glad att jag inte ska bli lärare. Skrek så mycket att jag tappade rösten, men lyckades iallafall hålla dem någorlunda i schack. Och de hade jätteroligt! har fått komplimanger hela veckan av barn och föräldrar som tyckte att det var världens bästa kalas. Det känns fint. Melvin var hemskt nöjd och det är ju det allra viktigaste.
Nu lite mer plugg. Håll tummarna för mig på fredag!
Tentapluggar som ett djur just nu. Blir alldeles förtvivlad över att de satt ihop en sån pissig kurs med hundra olika infallsvinklar. Blir alldeles snurrig av att försöka klämma in allt i min stackars överhettade hjärna. Hoppas verkligen att det går vägen på fredag iallafall.. Vore så trist att behöva ha den här kursen hängandes över sig. Vill bara bli färdig! På måndag startar humanbiologin och det ska faktiskt bli riktigt kul!
Gjorde för övrigt något ännu läskigare än att övernatta i ett spökhus i helgen.
Hade nämligen Halloween-party för över 30 sexåringar i fredags. Det var helt galet! Är hemskt glad att jag inte ska bli lärare. Skrek så mycket att jag tappade rösten, men lyckades iallafall hålla dem någorlunda i schack. Och de hade jätteroligt! har fått komplimanger hela veckan av barn och föräldrar som tyckte att det var världens bästa kalas. Det känns fint. Melvin var hemskt nöjd och det är ju det allra viktigaste.
Nu lite mer plugg. Håll tummarna för mig på fredag!
2.11.10
Spökhusnatten (Frammegården).
Resan startade hyfsat tidigt på lördagsförmiddagen, tyckte vi. Dessvärre lyckades vi köra fel och dessutom låg Skillingmark betydligt längre bort än vad vi trodde. (Så långt bort att när vi väl kom fram fick samtligas mobiltelefoner "Välkommen till Norge"-sms.) Så vi anlände till Skillingsfors först framåt sjusnåret på kvällen.
Då var det kolsvart och inte en käft syntes till. Äkta såndär amerikansk skräckfilmsfeeling. Ni vet den typen av film där något psycho som äter utbölingar får tag i en. Vi cirkulerade ett bra tag innan vi lyckades lokalisera huset där vi skulle hämta nyckeln. Störigt. Vid det laget ville jag bara åka hem igen och när vi väl anlände till Frammegården så gick inte känslan över direkt. Ett iskallt, kolmörkt spökhus känns väl sådär efter att ha tillbringat 6 timmar i en bil. Nåväl.
Efter att ha fått igång värsta brakbrasan och installerat oss i största allmänhet, samt fått fram en öl så kändes allt betydligt bättre. En sån här vill jag ha hemma:
Sedan började spökvakan. Alla var nog lite nervösa och stämningen var allmänt flamsig och tramsig, så som det lätt blir när man försöker visa sig modig.
Vi gick ner till toaletterna under logbron och där skrämde Robin skiten ur mig genom att gripa tag i mitt ben under ett utav toabåsen, vilket även gav Johan en smärre hjärtattack (jag gillar att skrika när jag blir skrämd).
När vi kom tillbaks till huset inspekterade vi stenen som sägs flytta på sig. Sedan väntade vi.. och väntade.. och väntade. Medans vi väntade hann vi dricka betydligt mer öl än vad som var tanken från början. Men något var vi ju tvugna att göra, visst?
Under kvällens gång svängde taklampan fram och tillbaks vid ett tillfälle, och när jag stod i köket och värmde mat rörde en klänning som hängde på en dörr på sig så att jag hoppade högt och skrek av skräck. Samma dörr gick upp oförklarligt och av sig själv X antal gånger under kvällen och natten, trots att vi reglade den. Annars hände inte mycket. Inga barnskrik, inget pianospelande, inga släpande tunga steg. Vi var jävligt besvikna.
Diverse försök att trigga igång spökena gjordes under kvällen, bland annat hade vi en seans på övervåningen utanför det så kallade "likrummet" där folk enligt sägnen ska ha dött som flugor. Efter seansen stängde Johan in sig med ett ljus i stora salen på övervåningen, men han kom ut illa kvickt igen då han frågat om någon fanns med honom varpå ljuset blåsts ut och det knackat i väggen ovanför hans huvud. Creepy.
Tillsist urartade det hela i ett fyllespektakel utan dess like. Jag förstår att spökena höll sig undan. Men vi hade riktigt roligt, och jag antar att det är huvudsaken.Jari var riktigt grinig över bristen på spökerier och bestämde sig för att tillbringa en stund ensam i mörkret på övervåningen. Han dröjde bra länge och sedan hördes märkliga ljud däruppifrån.. Som vid en närmare inspektion visade sig komma från Jari själv, som somnat i en utav spökgungstolarna. Haha.
Somnade framåt femsnåret framför brasan, och det är nu det blev intressant på riktigt. Åtminstone för min del.
Strax innan sju på morgonen vaknade jag av att någon gick ut ur rummet. Det var kolsvart eftersom brasan vid det laget brunnit ut så jag såg inte vem det var, men efter en snabbkoll runt i rummet konstaterade jag att alla var på sina platser. Då blev jag givetvis klarvaken och ganska skraj. Men tänkte att jag nog bara drömt så jag försökte somna om. Utifrån köket hördes prassel och sedan hördes ljud från trappan. Strax efter det hördes tre skrapningar alldeles ovanför mitt huvud. Då vi hade vår luftmadrass med huvudändan mot ett enormt skåp så kan inte ljuden ha kommit utifrån, då hade jag inte kunnat höra dem så tydligt. Det lät som att någon drog med handen över en vägg, eller kanske snarare som tre hasande steg. Jag dog av skräck men ville ändå inte väcka de andra eftersom jag visste att de inte skulle tro mig och tycka att jag var asjobbig. Så jag låg kvar med hjärtat bultande i öronen. Efter kanske fem minuter upprepades skrapningshasandet på exakt samma sätt och det tisslades och tasslades i köket. Jag kände hur någon eller något tittade på mig. Då fick jag panik och väckte Jari, som fick smyga upp och tända. Och givetvis tyckte alla att jag var störtlöjlig. Fast det gör inte så mycket för jag vet vad jag hörde och kände.
Önskar att jag inte hade varit en sån räka bara utan vågat ligga kvar i mörkret för att se om det hände något mer. Men det är ju lätt att sitta här och vara kaxig i efterhand.
Jag är hursomhelst nöjd med min spökhusvistelse. Det var skitkul och jag tror nog att det var precis lagom spännande. Med tanke på hur livrädd jag blev av lite skrap och prassel hade jag förmodligen dött på riktigt om något värre hänt. Vi kommer definitivt att åka tillbaks i sommar!
Inte så läskigt i dagsljus, men när vi skulle in här och hämta ved i kolmörker var vi inte så vidare värst kaxiga...
Ghostbusters!
Då var det kolsvart och inte en käft syntes till. Äkta såndär amerikansk skräckfilmsfeeling. Ni vet den typen av film där något psycho som äter utbölingar får tag i en. Vi cirkulerade ett bra tag innan vi lyckades lokalisera huset där vi skulle hämta nyckeln. Störigt. Vid det laget ville jag bara åka hem igen och när vi väl anlände till Frammegården så gick inte känslan över direkt. Ett iskallt, kolmörkt spökhus känns väl sådär efter att ha tillbringat 6 timmar i en bil. Nåväl.
Efter att ha fått igång värsta brakbrasan och installerat oss i största allmänhet, samt fått fram en öl så kändes allt betydligt bättre. En sån här vill jag ha hemma:
Sedan började spökvakan. Alla var nog lite nervösa och stämningen var allmänt flamsig och tramsig, så som det lätt blir när man försöker visa sig modig.
Vi gick ner till toaletterna under logbron och där skrämde Robin skiten ur mig genom att gripa tag i mitt ben under ett utav toabåsen, vilket även gav Johan en smärre hjärtattack (jag gillar att skrika när jag blir skrämd).
När vi kom tillbaks till huset inspekterade vi stenen som sägs flytta på sig. Sedan väntade vi.. och väntade.. och väntade. Medans vi väntade hann vi dricka betydligt mer öl än vad som var tanken från början. Men något var vi ju tvugna att göra, visst?
Under kvällens gång svängde taklampan fram och tillbaks vid ett tillfälle, och när jag stod i köket och värmde mat rörde en klänning som hängde på en dörr på sig så att jag hoppade högt och skrek av skräck. Samma dörr gick upp oförklarligt och av sig själv X antal gånger under kvällen och natten, trots att vi reglade den. Annars hände inte mycket. Inga barnskrik, inget pianospelande, inga släpande tunga steg. Vi var jävligt besvikna.
Diverse försök att trigga igång spökena gjordes under kvällen, bland annat hade vi en seans på övervåningen utanför det så kallade "likrummet" där folk enligt sägnen ska ha dött som flugor. Efter seansen stängde Johan in sig med ett ljus i stora salen på övervåningen, men han kom ut illa kvickt igen då han frågat om någon fanns med honom varpå ljuset blåsts ut och det knackat i väggen ovanför hans huvud. Creepy.
Tillsist urartade det hela i ett fyllespektakel utan dess like. Jag förstår att spökena höll sig undan. Men vi hade riktigt roligt, och jag antar att det är huvudsaken.Jari var riktigt grinig över bristen på spökerier och bestämde sig för att tillbringa en stund ensam i mörkret på övervåningen. Han dröjde bra länge och sedan hördes märkliga ljud däruppifrån.. Som vid en närmare inspektion visade sig komma från Jari själv, som somnat i en utav spökgungstolarna. Haha.
Somnade framåt femsnåret framför brasan, och det är nu det blev intressant på riktigt. Åtminstone för min del.
Strax innan sju på morgonen vaknade jag av att någon gick ut ur rummet. Det var kolsvart eftersom brasan vid det laget brunnit ut så jag såg inte vem det var, men efter en snabbkoll runt i rummet konstaterade jag att alla var på sina platser. Då blev jag givetvis klarvaken och ganska skraj. Men tänkte att jag nog bara drömt så jag försökte somna om. Utifrån köket hördes prassel och sedan hördes ljud från trappan. Strax efter det hördes tre skrapningar alldeles ovanför mitt huvud. Då vi hade vår luftmadrass med huvudändan mot ett enormt skåp så kan inte ljuden ha kommit utifrån, då hade jag inte kunnat höra dem så tydligt. Det lät som att någon drog med handen över en vägg, eller kanske snarare som tre hasande steg. Jag dog av skräck men ville ändå inte väcka de andra eftersom jag visste att de inte skulle tro mig och tycka att jag var asjobbig. Så jag låg kvar med hjärtat bultande i öronen. Efter kanske fem minuter upprepades skrapningshasandet på exakt samma sätt och det tisslades och tasslades i köket. Jag kände hur någon eller något tittade på mig. Då fick jag panik och väckte Jari, som fick smyga upp och tända. Och givetvis tyckte alla att jag var störtlöjlig. Fast det gör inte så mycket för jag vet vad jag hörde och kände.
Önskar att jag inte hade varit en sån räka bara utan vågat ligga kvar i mörkret för att se om det hände något mer. Men det är ju lätt att sitta här och vara kaxig i efterhand.
Jag är hursomhelst nöjd med min spökhusvistelse. Det var skitkul och jag tror nog att det var precis lagom spännande. Med tanke på hur livrädd jag blev av lite skrap och prassel hade jag förmodligen dött på riktigt om något värre hänt. Vi kommer definitivt att åka tillbaks i sommar!
Inte så läskigt i dagsljus, men när vi skulle in här och hämta ved i kolmörker var vi inte så vidare värst kaxiga...
Ghostbusters!
20.10.10
Jag är inte snabb.. Men jag är jävligt långsam!
För ungefär en evighet sedan fick jag en "utmärkelse" av min vän Eva, som bloggar på www.omstil.blogg.se (nej jag kan fortfarande inte länka, varför vet jag inte). Eftersom det är trevligt med utmärkelser och jag aldrig fått en förut så ska jag givetvis göra det som stod i utmärkelsen i fråga (om än lite sent), nämligen:
"The rules:
1. Post who gave you this award.
2. State ten things you like.
3. Give this award to 10 other bloggers and notify them with a comment."
Så här kommer det då, utan någon direkt inbördes rangordning:
1. Föga förvånande hamnar min familj på förstaplats.
2. Att läsa en riktigt bra bok. Så bra att jag glömmer bort att jag finns.
3. Alla mina övriga kära; syskon, vänner, övrig släkt, husdjur och så vidare.
4. Att ligga inbäddad på soffan med darlot och se en film samt möla i sej något jävligt gött.. typ min mormors cheesecake. Gärna efter att barnen somnat. Gärna med en riktig höststorm utanför.
5. Att dansa tills jag blir så törstig att jag bara måste dricka några öl.
6. Festivalsommar...
7. Eftersom jag är tjej så.. shopping.
8. Västkusten.. Back to my roots så, änna. Helst sommartid.
9. Att göra roliga saker i skogen. Helt fritt för tolkning men det är antagligen inte som du tror.
10. Resa! När jag blir rik ska jag resa nästan jämt.
"The rules:
1. Post who gave you this award.
2. State ten things you like.
3. Give this award to 10 other bloggers and notify them with a comment."
Så här kommer det då, utan någon direkt inbördes rangordning:
1. Föga förvånande hamnar min familj på förstaplats.
2. Att läsa en riktigt bra bok. Så bra att jag glömmer bort att jag finns.
3. Alla mina övriga kära; syskon, vänner, övrig släkt, husdjur och så vidare.
4. Att ligga inbäddad på soffan med darlot och se en film samt möla i sej något jävligt gött.. typ min mormors cheesecake. Gärna efter att barnen somnat. Gärna med en riktig höststorm utanför.
5. Att dansa tills jag blir så törstig att jag bara måste dricka några öl.
6. Festivalsommar...
7. Eftersom jag är tjej så.. shopping.
8. Västkusten.. Back to my roots så, änna. Helst sommartid.
9. Att göra roliga saker i skogen. Helt fritt för tolkning men det är antagligen inte som du tror.
10. Resa! När jag blir rik ska jag resa nästan jämt.
19.10.10
Jag är gift med en feeder.. Han kom just hem med två ungdomsspecial*+sockerdricka.. Fan ta honom. Fan ta mej som är kass och äter massa flott klockan tio på kvällen. Men det är ju så gott!
*Lokal specialitet bestående av pommes, svingod kebabsås, sallad, rödlök, gurka, tomat och pepperonis. Det låter inte så märkvärdig men det är RIKTIGT gott, och flottigt. Man mår typ illa i flera veckor efteråt.
*Lokal specialitet bestående av pommes, svingod kebabsås, sallad, rödlök, gurka, tomat och pepperonis. Det låter inte så märkvärdig men det är RIKTIGT gott, och flottigt. Man mår typ illa i flera veckor efteråt.
18.10.10
Note to self:
Varannan vatten är en ypperlig devis. Särskilt om man peppat som fan inför något och kanske går ut lite för hårt. Det är ju trist att ladda för en spelning i en vecka och sedan sticka hem innan den ens börjat eftersom man är överförfriskad och mest känner för att gå bananas med ett automatvapen eftersom människor är så JOBBIGA.
Jag ska lära mig. Nästa gång ska jag lära mig. Förutom antiklimaxet ovan så var det en bra kväll, hursomhelst.
Jag ska lära mig. Nästa gång ska jag lära mig. Förutom antiklimaxet ovan så var det en bra kväll, hursomhelst.
13.10.10
Projekt jämnställdhet.
Jari gnäller jämt över att jag inte gör någonting. Jag gör massor av saker, däremot hetsar jag inte upp mig över att det ligger femtioelvatusen leksaker i vardagsrummet och sådant tjafs. Det är ju helt meningslöst att städa undan det eftersom det åker fram lika fort igen. Men iallafall, eftersom min martyrman älskar att springa här och plocka och gråta en skvätt för att det är så synd om honom har jag nu infört ett listsystem. Med på listan finns exempelvis tvättat, tömt kattlådan/sopsorteringen, badat barnen, fixat disken osv. När man utfört någon av sysslorna på listan sätter man helt enkelt sin signatur under sysslan man utfört. Jari blev tokig när han såg den, men jag tyckte att det kunde vara ett intressant experiment. Hittills finns mitt namn med på listan 6 gånger och Jaris 2 gånger. Jag känner mer och mer att det här var en strålande idé och jag förstår mer och mer varför Jari var en sådan motståndare till den. Det svider att få sanningen svart på vitt. I rest my case.
11.10.10
Valparna kom igår! En enda tik och fem pojkvalpar. Så den 23e ska vi dit och hälsa på så får vi se hur det blir.. Hoppas ganska mycket mer nu. Men bara ganska.
Helgen som mig veterligen ska vara en tid för rekreation och eftertanke for förbi i ett flygande fläng. I fredags kollade vi årets uppsättning av Lights in Alingsås tillsammans med halva min tjocka släkt. Det sög verkligen iår, för övrigt.
Lördagen var den obligatoriska höststädningsdagen i vår bostadsrättsförening. fast så värst obligatorisk är den nog inte eftersom en del alltid är med medans en majoritet helt enkelt verkar skita i det. Shysst att låta andra göra jobbet och ändå få de benefits som genereras av kooperativt arbete. Menmen, mitt samvete är iallafall rent och jag har haft otrolig träningsvärk i flera dagar efter att ha kratsat hela kvarterets kanter, och träning är ju bra! Dessutom bjöds det på öl och mackor (och mat, men den kunde vi inte äta eftersom den till stora delar bestod av kött) och alla barnen fick godis och presenter. Inte så pjåkigt ändå.
Söndagen bestod av barnkalas och plugg. Imorgon är det seminariedags igen.
Ett halvdags seminarium om lidande, visst låter det toppen?
Helgen som mig veterligen ska vara en tid för rekreation och eftertanke for förbi i ett flygande fläng. I fredags kollade vi årets uppsättning av Lights in Alingsås tillsammans med halva min tjocka släkt. Det sög verkligen iår, för övrigt.
Lördagen var den obligatoriska höststädningsdagen i vår bostadsrättsförening. fast så värst obligatorisk är den nog inte eftersom en del alltid är med medans en majoritet helt enkelt verkar skita i det. Shysst att låta andra göra jobbet och ändå få de benefits som genereras av kooperativt arbete. Menmen, mitt samvete är iallafall rent och jag har haft otrolig träningsvärk i flera dagar efter att ha kratsat hela kvarterets kanter, och träning är ju bra! Dessutom bjöds det på öl och mackor (och mat, men den kunde vi inte äta eftersom den till stora delar bestod av kött) och alla barnen fick godis och presenter. Inte så pjåkigt ändå.
Söndagen bestod av barnkalas och plugg. Imorgon är det seminariedags igen.
Ett halvdags seminarium om lidande, visst låter det toppen?
5.10.10
Hoppas lite. Bara lite.
När hundköpartanken väl slagit rot visade den sig vara svår att bli av med, så jag ägnade söndagskvällen åt att kolla upp olika uppfödare som är godkända av SKK och lite så. Hittade då en uppfödare i Göteborgstrakten som sökte fodervärd åt en tik i en kommande kull (förutsatt att en tik föds då, givetvis), och även om jag vet att de oftast vill vara bekanta med fodervärden sedan innan så tänkte jag att det kostar ju inget att slå en signal.
Så det gjorde jag, och de lät faktiskt intresserade! Nummer byttes och så fort kullen kommit lovade uppfödaren att höra av sig så att vi kunde träffas för att se om det skulle kunna funka med oss som fodervärdar. Så nu hoppas jag lite att det runt jul flyttar in en valp hos oss. Men bara lite.
För övrigt är det här en satans trist vecka. Jag är trött och trög och vill bara sova i hundra år. Jag HATAR verkligen att behöva gå upp halvsju varenda dag.
Så det gjorde jag, och de lät faktiskt intresserade! Nummer byttes och så fort kullen kommit lovade uppfödaren att höra av sig så att vi kunde träffas för att se om det skulle kunna funka med oss som fodervärdar. Så nu hoppas jag lite att det runt jul flyttar in en valp hos oss. Men bara lite.
För övrigt är det här en satans trist vecka. Jag är trött och trög och vill bara sova i hundra år. Jag HATAR verkligen att behöva gå upp halvsju varenda dag.
3.10.10
The (non)dogdays are over.
Jag har under flera, flera år bedrivit en intensiv hundkampanj här hemma tillsammans med barnen. Men eftersom husets herre länge sagt bestämt nej så har utdelningen inte varit särskilt lyckad. Vi är bägge uppväxta med hundar och det känns som att en voffsing skulle göra familjen komplett. Även om det tar mycket tid och energi tror jag att vi skulle klara av att uppfostra en hund just nu. Dessutom skulle vi ju bli tvungna att komma ut och motionera vare sig vi ville eller inte.
Så idag har jag ägnat X antal timmar åt att ligga i sängen och tokterra jari (som dessutom är smått bakfull efter gårdagens kräftskiva och således är lite lättare att bryta ner) med söta bilder och allmän fakta om rasen vi alltid pratat om att köpa.
Och se på fan! Jag tror jag har lyckats omvända honom! Nu ska vi börja spara ihop pengar till en valp. En Staffordshire bullterrier vill vi ha. Efter att ha läst och läst och läst om olika raser och deras egenskaper så känns det som ett ganska givet val.
"They are extremely loving dogs, being loyal and devoted to people, with special emphasis on their reliability with children. The breed thrives in the family environment, being a suitably compact size for close family living. For these reasons, they are sometimes referred to as "nanny dogs". Staffie puppies are also quick learners and if properly trained and given clear boundaries from day one then are very obedient and loyal dogs to have. They are also ideal family pets as they love children and other pets if brought up with them."
"Den engelska staffen är den trevligaste rasen jag stött på. Staffen är en trygg och modig hund som älskar att ligga nära, pussas och umgås. En Staff vill bli älskad och gör allt för att bli omtyckt av främlingar, de är således värdelösa vakthundar. För övrigt kallas den för "Nanny Dog" i England just för att de är så kärleksfulla och tålmodiga med barn."
Och sen är de ju så ruskigt fulsöta med! Som små utomjordingar.
Nåja. det lär väl dröja ett tag innan det blir av. Men att jag fått J att ge med sig är bannemej värt att delge resten av världen.
Så idag har jag ägnat X antal timmar åt att ligga i sängen och tokterra jari (som dessutom är smått bakfull efter gårdagens kräftskiva och således är lite lättare att bryta ner) med söta bilder och allmän fakta om rasen vi alltid pratat om att köpa.
Och se på fan! Jag tror jag har lyckats omvända honom! Nu ska vi börja spara ihop pengar till en valp. En Staffordshire bullterrier vill vi ha. Efter att ha läst och läst och läst om olika raser och deras egenskaper så känns det som ett ganska givet val.
"They are extremely loving dogs, being loyal and devoted to people, with special emphasis on their reliability with children. The breed thrives in the family environment, being a suitably compact size for close family living. For these reasons, they are sometimes referred to as "nanny dogs". Staffie puppies are also quick learners and if properly trained and given clear boundaries from day one then are very obedient and loyal dogs to have. They are also ideal family pets as they love children and other pets if brought up with them."
"Den engelska staffen är den trevligaste rasen jag stött på. Staffen är en trygg och modig hund som älskar att ligga nära, pussas och umgås. En Staff vill bli älskad och gör allt för att bli omtyckt av främlingar, de är således värdelösa vakthundar. För övrigt kallas den för "Nanny Dog" i England just för att de är så kärleksfulla och tålmodiga med barn."
Och sen är de ju så ruskigt fulsöta med! Som små utomjordingar.
Nåja. det lär väl dröja ett tag innan det blir av. Men att jag fått J att ge med sig är bannemej värt att delge resten av världen.
1.10.10
Knocked up.
Jag är helt jättesuperkär i den här låten just nu. Texten skulle jag ha kunnat skriva rakt av för sju år sedan. Så haha nej, jag är tack och lov inte med barn igen.
Men det är en fin text om att vara det när det finns andra som tvivlar på att det är en bra idé... och kanske när man tvivlar lite själv också och inte riktigt vet hur det ska gå med saker och ting.
Och let´s face it: När man just flyttat ihop i en rivningshotad kåk där väggarna rasar om man försöker hänga upp tavlor, när man bara varit tillsammans i lite drygt fyra månader, när man går i trean på gymnasiet och killen ifråga sagt upp sig från sitt jobb för att han inte har lust att jobba, när han dessutom är nio år äldre och i stort sett hela hans bekantskapskrets visar med all (icke)önskvärd tydlighet att de inte vill ha några tonnisar i sitt läger, när man helt enkelt har sämsta tänkbara förutsättningar för att göra något så stort och fantastiskt som att sätta en annan människa till den här skitvärlden så är det ju inte särskilt konstigt att man freakar ur. Särskilt inte när alla andra förbannade människor som inte har med saken att göra talar om för en att man gör fel.
Jag tror inte att det fanns någon som trodde på oss då, för sju år sedan. Prognosen såg brun ut ur alla upptänkliga vinklar. (I ärlighetens namn så tyckte vi det också.)
Men tji fick ni för det visade sig ju ganska snabbt att vi var ena jävlar på att styra upp saker och ting. Och att vi faktiskt älskade -älskar- varandra på riktigt.
Fy fan vad det måste reta er nu. Ni kommer aldrig ens i närheten.
(Ja, jag är lite vinlullig och sentimental och nostalgisk och skiter just nu helt i mina integritetsprinciper i bloggsammanhang. Det bjuder jag på inatt.)
Kärleken övervinner allt. Men man måste tro på den också. Man måste lyssna på det som är ens egen sanning och skita i vad alla andra tycker och säger.
Jag är säker på att det är kärleken som tagit oss hit. Men om vi inte dessutom trott på oss själva och varandra trots att i princip alla försökte intala oss att vi valde fel väg så hade kanske historien sett annorlunda ut. Jag tror inte att alla människor är så starka. Och hur sorgligt är egentligen inte det?
Nåväl. Nu har jag väl svamlat tillräckligt.
Och sist men inte minst; låten som utlöste denna skrivdiarré. Videon är kass, men det är låten jag vill åt så bara blunda och lyssna:
Men det är en fin text om att vara det när det finns andra som tvivlar på att det är en bra idé... och kanske när man tvivlar lite själv också och inte riktigt vet hur det ska gå med saker och ting.
Och let´s face it: När man just flyttat ihop i en rivningshotad kåk där väggarna rasar om man försöker hänga upp tavlor, när man bara varit tillsammans i lite drygt fyra månader, när man går i trean på gymnasiet och killen ifråga sagt upp sig från sitt jobb för att han inte har lust att jobba, när han dessutom är nio år äldre och i stort sett hela hans bekantskapskrets visar med all (icke)önskvärd tydlighet att de inte vill ha några tonnisar i sitt läger, när man helt enkelt har sämsta tänkbara förutsättningar för att göra något så stort och fantastiskt som att sätta en annan människa till den här skitvärlden så är det ju inte särskilt konstigt att man freakar ur. Särskilt inte när alla andra förbannade människor som inte har med saken att göra talar om för en att man gör fel.
Jag tror inte att det fanns någon som trodde på oss då, för sju år sedan. Prognosen såg brun ut ur alla upptänkliga vinklar. (I ärlighetens namn så tyckte vi det också.)
Men tji fick ni för det visade sig ju ganska snabbt att vi var ena jävlar på att styra upp saker och ting. Och att vi faktiskt älskade -älskar- varandra på riktigt.
Fy fan vad det måste reta er nu. Ni kommer aldrig ens i närheten.
(Ja, jag är lite vinlullig och sentimental och nostalgisk och skiter just nu helt i mina integritetsprinciper i bloggsammanhang. Det bjuder jag på inatt.)
Kärleken övervinner allt. Men man måste tro på den också. Man måste lyssna på det som är ens egen sanning och skita i vad alla andra tycker och säger.
Jag är säker på att det är kärleken som tagit oss hit. Men om vi inte dessutom trott på oss själva och varandra trots att i princip alla försökte intala oss att vi valde fel väg så hade kanske historien sett annorlunda ut. Jag tror inte att alla människor är så starka. Och hur sorgligt är egentligen inte det?
Nåväl. Nu har jag väl svamlat tillräckligt.
Och sist men inte minst; låten som utlöste denna skrivdiarré. Videon är kass, men det är låten jag vill åt så bara blunda och lyssna:
28.9.10
En bra dag idag. Snabb. Sprang ett varv runt Gerdsken och njöt av blåsten och alla fina färger, sedan försökte jag plugga. Det går trögt nu, även om det vi läser inför måndagens seminarium är jätteintressant så är det stort och svårt att få grepp om. Jag ser orden och jag vet vad de betyder men de är för många för att få plats i lilla hjärnan.
Nåja, jag är ju inte född under en mjölkpall, så imorgon är det på´t igen som gäller.
Trägen vinner.
Sedan knotade jag och Lovis runt på stan och letade artonårspresent till min bror som fyller år idag medans Jari var med Melvin på hans simskola. Lovis hade med sig sin prinsess-Hello kitty som hon givetvis lyckades förlägga inne i det lokala köpcentrumet men som genom ett mirakel hittade vi den igen. Annars hade det blivit en lååång kväll. Och efter det lilla dramat bar det av hem till mor plus föllsedagsbror där vi firade resten av kvällen med god mat och tårta. Gött som fan.
Nu är jag trött och mätt och nöjd. En bra dag, som sagt.
Stiligaste morgonrundan i stan. Det är klart att resten av dagen blir bra om det här är det första man ser på morgonen.
Nåja, jag är ju inte född under en mjölkpall, så imorgon är det på´t igen som gäller.
Trägen vinner.
Sedan knotade jag och Lovis runt på stan och letade artonårspresent till min bror som fyller år idag medans Jari var med Melvin på hans simskola. Lovis hade med sig sin prinsess-Hello kitty som hon givetvis lyckades förlägga inne i det lokala köpcentrumet men som genom ett mirakel hittade vi den igen. Annars hade det blivit en lååång kväll. Och efter det lilla dramat bar det av hem till mor plus föllsedagsbror där vi firade resten av kvällen med god mat och tårta. Gött som fan.
Nu är jag trött och mätt och nöjd. En bra dag, som sagt.
Stiligaste morgonrundan i stan. Det är klart att resten av dagen blir bra om det här är det första man ser på morgonen.
27.9.10
Let´s go deeper (again).
Visst är det konstigt att en dröm kan dröja sig kvar en hel dag?
Inte så att man går runt och tänker på den, utan mer som en rent fysisk förnimmelse av att något inte är som det brukar.
Om man drömt något hemskt så blir det en bra dag, en dag med lättnad och tacksamhet i bröstet. Men så kan det vara tvärtom också. Att man drömmer något så bra att man går runt med en missnöjd klåda i kroppen istället, eller en längtan. För att drömmen var bättre än verkligheten. Särskilt en grå måndag i slutet av September.
Helgen började bra; Apansson kom hem i fredags! Efter en fem veckor lång walkabout. Sabla kattskrälle vad han skräms jämt. Alldeles hel och frisk är han iallafall. Fast han har ju blivit mager som en fågelskrämma förstås. När han kom hem var han alldeles tokig, så vi gav honom en halv burk kattmat, en burk tonfisk och en halv makrill som vi skulle ha till lunch. Han stönade medans han åt, sedan la han av en monsterrap och sov i typ ett dygn. Vart har han VARIT? Jag är så nyfiken. Man skulle sätta en kamera i pannan på honom. Det skulle bli världens bästa dokusåpa.
Helgen fortsatte bra också, även om jag missade årets happening Mörlandamarknad.
Men nu är den slut (vad fort helgerna går nu när man är busy måndag till fredag. Och vad skönt det är att jag siktat in mig på ett yrke där jag även fortsättningsvis kan ha oregelbundna arbetstider. Jag trivs faktiskt väldigt bra med att ha ett lite stökigt schema har jag märkt nu när jag inte har det längre.) och jag ska inte sitta här och drälla utan gå och läsa X antal böcker och särtryck som jag måste ha läst innan fredag.
Helgen fortsatte bra också, även om jag missade årets happening Mörlandamarknad.
Men nu är den slut (vad fort helgerna går nu när man är busy måndag till fredag. Och vad skönt det är att jag siktat in mig på ett yrke där jag även fortsättningsvis kan ha oregelbundna arbetstider. Jag trivs faktiskt väldigt bra med att ha ett lite stökigt schema har jag märkt nu när jag inte har det längre.) och jag ska inte sitta här och drälla utan gå och läsa X antal böcker och särtryck som jag måste ha läst innan fredag.
23.9.10
Bra och dåligt.
Sånt som är bra:
Att vi var på storseans med Terry Evans i tisdags. Han var iofs inte så bra som jag hade trott. Det var en jävla massa skitsnack och felgissningar helt enkelt. Men det var en trevlig kväll och han fick iallafall in några fullträffar så att man fick sej lite go gåshud.
Att jag har fått min nya Iphone. Så gött! Den är rolig och fin och snäll. Jag älskar den.
Att jag har helg nu, och ska göra en hög trevliga saker under den, även om morgondagen ska ägnas åt studier i den mån jag kan hålla min karaktär i schack.
Att jag och Carro missade bussen idag, så att vi fick en anledning att gå och dricka öl.
Sånt som är dåligt:
Att jag är trött och orolig över min katt. Han har varit borta i över en månad nu och visserligen brukar han sommarvandra och har varit borta ungefär så här länge innan. Men det känns som att det är för sent och för kallt för det nu. Och så hörde jag om nån dåre som eldat upp två katter och genast börjar tankarna snurra. Sitter han fast, ensam i skogen och svälter ihjäl? Har han blivit överkörd? Är han vilse? Har en psykopat lockat in honom och ungsbakat honom? Och så vidare i all oändlighet. Fantasin är det inget fel på. Det är värdelöst att ha utekatt i stan. Det finns så mycket hemska människor därute. Tyvärr är det inget alternativ att ha honom inne för han har varit utekatt ända sedan vi bodde på landet och det GÅR verkligen inte att stänga in honom. Han klättrar på väggarna och skriker som en galning och mår bara dåligt. Fina gamle Apansson. Kom hem nu! Vi saknar dig och oroar ihjäl oss. Han har varit med oss nästan från allra första början och han hör till. Det är inte samma sak utan honom och om något hemskt hänt honom vet jag inte vad jag tar mig till!
Att vi var på storseans med Terry Evans i tisdags. Han var iofs inte så bra som jag hade trott. Det var en jävla massa skitsnack och felgissningar helt enkelt. Men det var en trevlig kväll och han fick iallafall in några fullträffar så att man fick sej lite go gåshud.
Att jag har fått min nya Iphone. Så gött! Den är rolig och fin och snäll. Jag älskar den.
Att jag har helg nu, och ska göra en hög trevliga saker under den, även om morgondagen ska ägnas åt studier i den mån jag kan hålla min karaktär i schack.
Att jag och Carro missade bussen idag, så att vi fick en anledning att gå och dricka öl.
Sånt som är dåligt:
Att jag är trött och orolig över min katt. Han har varit borta i över en månad nu och visserligen brukar han sommarvandra och har varit borta ungefär så här länge innan. Men det känns som att det är för sent och för kallt för det nu. Och så hörde jag om nån dåre som eldat upp två katter och genast börjar tankarna snurra. Sitter han fast, ensam i skogen och svälter ihjäl? Har han blivit överkörd? Är han vilse? Har en psykopat lockat in honom och ungsbakat honom? Och så vidare i all oändlighet. Fantasin är det inget fel på. Det är värdelöst att ha utekatt i stan. Det finns så mycket hemska människor därute. Tyvärr är det inget alternativ att ha honom inne för han har varit utekatt ända sedan vi bodde på landet och det GÅR verkligen inte att stänga in honom. Han klättrar på väggarna och skriker som en galning och mår bara dåligt. Fina gamle Apansson. Kom hem nu! Vi saknar dig och oroar ihjäl oss. Han har varit med oss nästan från allra första början och han hör till. Det är inte samma sak utan honom och om något hemskt hänt honom vet jag inte vad jag tar mig till!
20.9.10
Jag är mållös.
Jag är inte på något sätt engagerad politisk och har ingen större insikt i hur de olika partierna tänker mer djupgående. Men vad jag inte kan förstå är hur man i ett samhälle där miljöhotet är ett överhängande faktum, där sjukvård och skola i många fall är under all kritik och där många människor lever sämre än vad de skulle behöva göra kan välja att rikta sin energi mot något så negativt som främlingsfientlighet? Hur resonerar man om man anser det vara det mest relevanta som politiken har att arbeta med? Antagligen resonerar man inte alls utan är bara en jävla idiot. idag skäms jag fanimej över att vara svensk!
19.9.10
Post-städum.
Finns det något mer kontraproduktivt än att städa när man är ensam hemma med två barn? Lovis går efter mig som en svans och stökar helt sonika till det jag plockar undan. Så jävla ovärt. Så tråkig dag. Men jag och Lovsan hade en trevlig konversation förut iallafall:
Lovis: Jag är fääääärdig!
Jag: Men shit, Lovis! Vilka jättekorvar du lägger!
Lovis: Ja... men man kan inte äta dem!
Lovis: Jag är fääääärdig!
Jag: Men shit, Lovis! Vilka jättekorvar du lägger!
Lovis: Ja... men man kan inte äta dem!
Jag sitter här och skäms...
...över hur fruktansvärt pissdålig jag blivit på att skriva något här. Okej att jag inte var någon särskilt frekvent bloggerska innan, men nu tycks jag ha tappat geisten helt. Suget efter att komma hem och skriva saker när man suttit och skrivit (alternativt läst)i stort sett hela dagen är inte så vidare värst stort, som ni säkert förstår. Nåväl.
Igår var melvin på sitt livs första disco! Min lilla fis blev plötsligt en jättefis. Han var så modig, för det var faktiskt bara nioåringar plus han som var bjudna och trots att han visste det så bestämde han sig ändå efter ett viss mått av ågren för att gå. Innan var han såklart superspeedad och nästan lyfte från golvet av alla fjärilar i magen, men efter att jag stannat tills han kände att han hade läget under kontroll gick det jättebra! Jag satt däremot hemma med en klump i magen och bet sönder nagelbanden samt kollade på klockan med en sekunds mellanrum. Helnervig helt enkelt. Men det är väl så det ska vara, tror jag. Hade så gärna velat lägga ut en bild eller två på hur snygg han var innan han gick. Men eftersom vår dator hatar oss så går inte det.
Idag jobbar Jari. Så jag ska vara en duktig fru och städa samt tvätta monsterberget med tvätt som tronar i badrummet. När Jari kommer hem ska jag tvinga honom att gå och rösta. För rösta ska man, bannemej!
Igår var melvin på sitt livs första disco! Min lilla fis blev plötsligt en jättefis. Han var så modig, för det var faktiskt bara nioåringar plus han som var bjudna och trots att han visste det så bestämde han sig ändå efter ett viss mått av ågren för att gå. Innan var han såklart superspeedad och nästan lyfte från golvet av alla fjärilar i magen, men efter att jag stannat tills han kände att han hade läget under kontroll gick det jättebra! Jag satt däremot hemma med en klump i magen och bet sönder nagelbanden samt kollade på klockan med en sekunds mellanrum. Helnervig helt enkelt. Men det är väl så det ska vara, tror jag. Hade så gärna velat lägga ut en bild eller två på hur snygg han var innan han gick. Men eftersom vår dator hatar oss så går inte det.
Idag jobbar Jari. Så jag ska vara en duktig fru och städa samt tvätta monsterberget med tvätt som tronar i badrummet. När Jari kommer hem ska jag tvinga honom att gå och rösta. För rösta ska man, bannemej!
14.9.10
Fredag till fredag:
Fredag: Gå till gymmet(weei!), plugga lite idéhistoria, lämna barn hos mor som tog dem på cirkus, möta upp bror tillsammans med make på Mangiamo för öl, mat och trevligt sällskap. Bli alldeles för full och sova alldeles för lite.
Lördag: Ha en fruktansvärd och ytterst självförvållad dag på jobbet. Hemlängtan, gråt i halsen.. Ja, ni fattar.
Söndag: Mer jobb. Sista arbetsdagen!
Måndag: Ha en plan som gick ut på att först träna och sedan plugga hela dagen. Men istället ligga kvar i sängen tillsammans med barnen som jag inte sett på hela helgen och bara mysa. Gå på monsterträningspass på kvällen istället.
Tisdag: Upp tidigt med trötta och ledsna barn som bönfaller mig om att få stanna hemma. Stressad, ledsen mamma med dåligt samvete. Lämna barn, åka till Borås och tokplugga inför vårt första seminarium. Gå på seminarium, åka hem. Somna innan middagen och vakna tvärpigg strax innan idol. Äta bullar som maken påstår att han bakat i helgen.
Onsdag: Samma morgonprocedur som innan. Iväg till Borås för två föreläsningar, sedan vidare direkt till Göteborg och hem till E för att äta kikärtsgryta och träffa flickorna. (Måste hinna springa in på HM också och köpa några par byxor+tröjor till Melvin. Upptäckte idag att han har växt ur ALLA sina kläder. Som ett litet gulligt ogräs under sommaren.)
Torsdag: Bara en föreläsning, sedan plugga och kanske träna om jag slutat dö av träningsvärk efter måndagens pass då. Baka äppelpaj och spela TV-spel med Melvin. Killa Lovis på magen.
Fredag: Förmiddagsföreläsning. Sedan fredagsmys med film och pizzachips. När familjens yngre medlemmar knoppat in blir det nog en öl eller två i badkaret. Och på lördag ska jag sova i hundra år!
Lördag: Ha en fruktansvärd och ytterst självförvållad dag på jobbet. Hemlängtan, gråt i halsen.. Ja, ni fattar.
Söndag: Mer jobb. Sista arbetsdagen!
Måndag: Ha en plan som gick ut på att först träna och sedan plugga hela dagen. Men istället ligga kvar i sängen tillsammans med barnen som jag inte sett på hela helgen och bara mysa. Gå på monsterträningspass på kvällen istället.
Tisdag: Upp tidigt med trötta och ledsna barn som bönfaller mig om att få stanna hemma. Stressad, ledsen mamma med dåligt samvete. Lämna barn, åka till Borås och tokplugga inför vårt första seminarium. Gå på seminarium, åka hem. Somna innan middagen och vakna tvärpigg strax innan idol. Äta bullar som maken påstår att han bakat i helgen.
Onsdag: Samma morgonprocedur som innan. Iväg till Borås för två föreläsningar, sedan vidare direkt till Göteborg och hem till E för att äta kikärtsgryta och träffa flickorna. (Måste hinna springa in på HM också och köpa några par byxor+tröjor till Melvin. Upptäckte idag att han har växt ur ALLA sina kläder. Som ett litet gulligt ogräs under sommaren.)
Torsdag: Bara en föreläsning, sedan plugga och kanske träna om jag slutat dö av träningsvärk efter måndagens pass då. Baka äppelpaj och spela TV-spel med Melvin. Killa Lovis på magen.
Fredag: Förmiddagsföreläsning. Sedan fredagsmys med film och pizzachips. När familjens yngre medlemmar knoppat in blir det nog en öl eller två i badkaret. Och på lördag ska jag sova i hundra år!
6.9.10
Noll.
Ingen inspiration till något bloggande just nu. Har siktet riktat mot helt andra saker och hinner inte riktigt med i mitt nya tempo än. Jobbar på att komma ikapp men det är så mycket att göra och så lite tid att göra det på. Är antagligen världens mest psykiskt frånvarande mamma just nu. Känns som att jag bara går omkring och spottar och fräser och är allmänt odräglig. Det är som sagt en omställning och omställningar är alltid svåra att hantera om man är jag. Men egentligen är jag jätteglad. Jag behöver bara lite rymd just nu, lite plats att ta in allting och ställa det på rätt plats i min hjärna. Lite andrum och tystnad att tänka i. Och det är så svårt med två små kärlekstörstande krabater som vill ha all min uppmärksamhet och all min tid HELA TIDEN. Just nu får de stå tillbaka lite och det gillar de inte, inte alls.
Men jag är fortfarande jag. Även fast jag blivit mamma är jag fortfarande den person som jag var innan. Och jag måste få utrymme att göra saker på mitt sätt annars spricker jag. Tur att jag har världens tokbästaste man som gör allt han kan för att ge mig lite tid att ömsa skinn. Utan honom hade jag imploderat nu.
Anyway. Bloggande står rätt långt ner på prioriteringslistan just nu. Bara så att ni vet.
Men jag är fortfarande jag. Även fast jag blivit mamma är jag fortfarande den person som jag var innan. Och jag måste få utrymme att göra saker på mitt sätt annars spricker jag. Tur att jag har världens tokbästaste man som gör allt han kan för att ge mig lite tid att ömsa skinn. Utan honom hade jag imploderat nu.
Anyway. Bloggande står rätt långt ner på prioriteringslistan just nu. Bara så att ni vet.
2.9.10
Då var första skolveckan avverkad. Den har varit bra, men det har känts som en stor omställning att plötsligt bli pendlerska med busstider att passa och platser att vara på vid en bestämd tid VARJE dag. Jag är ju van vid att jobba ett par-tre dagar i veckan eftersom jag alltid gör mina goa 13timmarspass. Vilket ger mycket ledig tid. Men jag tror att det bara är en vanesak. Igår var jag dock så trött att jag somnade redan vid sjutiden. Men efter 12 timmars sömn var jag så pass pigg att jag, hör och häpna, gav mig ut och sprang klockan sju i morse!
Annars har vi mest traglat igenom kursintroduktioner och dylikt den här veckan. Nästa vecka börjar allvaret! Det ska bli spännande, men det känns inte som att vi har riktig pejl på läget än. Jag antar att även det kommer med tiden.
Måndagen då vi hade introduktionsdag visade sig vara helt överflödigt. Det var studentkåren som anordnade den vilket inte stod någonstans innan. Så det gick i stora drag gå ut på att om och om igen få information om var man kunde supa, när och under vilka former samt lyssna på bonnraggarmuzak med texter som "alla som inte dansar är våldtäktsmän" och "jag har en känsla att ikväll kommer alla få ligga". Eftersom jag varken har tid eller lust varken att supa eller lyssna på efterbliven musik (och ligga kan jag göra hemma om jag känner för det) så kunde jag lika gärna stannat hemma och haft det gött en dag till. Fast det var ju svårt att veta innan.
Sammanfattningsvis är jag ändå nöjd med veckan. Det känns bra och omvälvande. Jag bestämde mig redan efter att jag fått Melvin att det var det här jag ville göra. Nu är det svårt att ta in att jag faktiskt är på väg. Jag är så van vid att se fram emot det här och sträva mot det att min hjärna inte riktigt fattar att det har börjat på riktigt nu.
Annars har vi mest traglat igenom kursintroduktioner och dylikt den här veckan. Nästa vecka börjar allvaret! Det ska bli spännande, men det känns inte som att vi har riktig pejl på läget än. Jag antar att även det kommer med tiden.
Måndagen då vi hade introduktionsdag visade sig vara helt överflödigt. Det var studentkåren som anordnade den vilket inte stod någonstans innan. Så det gick i stora drag gå ut på att om och om igen få information om var man kunde supa, när och under vilka former samt lyssna på bonnraggarmuzak med texter som "alla som inte dansar är våldtäktsmän" och "jag har en känsla att ikväll kommer alla få ligga". Eftersom jag varken har tid eller lust varken att supa eller lyssna på efterbliven musik (och ligga kan jag göra hemma om jag känner för det) så kunde jag lika gärna stannat hemma och haft det gött en dag till. Fast det var ju svårt att veta innan.
Sammanfattningsvis är jag ändå nöjd med veckan. Det känns bra och omvälvande. Jag bestämde mig redan efter att jag fått Melvin att det var det här jag ville göra. Nu är det svårt att ta in att jag faktiskt är på väg. Jag är så van vid att se fram emot det här och sträva mot det att min hjärna inte riktigt fattar att det har börjat på riktigt nu.
29.8.10
Idag har jag gjort allt. ALLT! Jag har städat, tvättat, diskat, vart en sväng i Göteborg och handlat, sovit, läst, ätit god mat och bara fått tiden att gå.
Jag känner mig som ett litet barn inför första skoldagen. Får hoppas att entusiasmen inte lägger sig sedan, bara. Som Melvin som just börjat i förskoleklass och kommer hem på fredag eftermiddag och vrålar: "Wohoo! Frihet i två dagar!"
Gissa vad besviken han kommer att bli när han inser hur många år han har kvar i skolan.
Det har varit en bra dag idag, en bra helg överlag. Biobesök och god mat och allmänt familjemys. Sommaren har verkligen varit jätterolig, men vi har gjort något varenda helg känns det som. Nu var det skönt att bara vara hemma och rå om varandra lite.
Jag gillar hösten alldeles onormalt mycket. Jag gillar när det lugnar ner sig och världen blir röd-gul-orange-brun. Jag gillar att ligga inne och dricka te och läsa medans regnet öser ner. Jag gillar till och med när det blir mörkare på kvällarna. Och lukten! Icke att förglömma. Höst luktar så gott!
Äsch, nu svamlar jag bara. Ska lägga mig i ett varmt bad tillsammans med Jari och låta honom massera mig (lyckos han!). Sedan ska jag sova djupt och länge. Imorgon är det uppstigning redan klockan sex som gälleroch jag tänker vara mitt allra gladaste och piggaste jag!
Jag känner mig som ett litet barn inför första skoldagen. Får hoppas att entusiasmen inte lägger sig sedan, bara. Som Melvin som just börjat i förskoleklass och kommer hem på fredag eftermiddag och vrålar: "Wohoo! Frihet i två dagar!"
Gissa vad besviken han kommer att bli när han inser hur många år han har kvar i skolan.
Det har varit en bra dag idag, en bra helg överlag. Biobesök och god mat och allmänt familjemys. Sommaren har verkligen varit jätterolig, men vi har gjort något varenda helg känns det som. Nu var det skönt att bara vara hemma och rå om varandra lite.
Jag gillar hösten alldeles onormalt mycket. Jag gillar när det lugnar ner sig och världen blir röd-gul-orange-brun. Jag gillar att ligga inne och dricka te och läsa medans regnet öser ner. Jag gillar till och med när det blir mörkare på kvällarna. Och lukten! Icke att förglömma. Höst luktar så gott!
Äsch, nu svamlar jag bara. Ska lägga mig i ett varmt bad tillsammans med Jari och låta honom massera mig (lyckos han!). Sedan ska jag sova djupt och länge. Imorgon är det uppstigning redan klockan sex som gälleroch jag tänker vara mitt allra gladaste och piggaste jag!
28.8.10
Dags att vända blad.
Då var det färdigjobbat. Eller ja, jag har ju redan blivit inringd som timvikarie en helg i september. Men ändå. Det känns både bra och lite sorgligt. Mest bra. Men det är alltid en konstig känsla att lämna något gammalt och välbekant för att iställlet ge sig på sådant som är okänt och främmande. Jag har, trots allt jobbgnäll här i bloggen, trivts bra på mitt jobb. Jag är otroligt tacksam att jag fick det; tack vare det har jag aldrig varit arbetslös och kunnat anpassa mina arbetstider som jag själv velat ha dem vilket givit utrymme både för studier och mycket ledig tid. Tack vare det kom jag på vad jag vill bli när jag blir stor. Tack vare det har jag mitt fina radhus och hade det inte varit för att jag haft fast anställning hade vi nog inte skaffat Lovis när vi gjorde det. Jag känner inte att jag har slösat bort fem år av mitt liv på skit och det känns fint.
Men jag känner mig färdig där nu. Jag började hos min brukare när jag var 20 och nu är det dags att gå vidare. Jag kommer sakna en del av mina arbetskamrater. Jag kommer att sakna det välkända och att ha min plats i gruppen. Men det finns mycket jag inte kommer att sakna också. Och framförallt är jag så himla sugen på något nytt, något annat. I övermorgon börjar jag på högskolan och det ska bli så himla kul!
Nya utmaningar, nya människor, nya vanor. Jag är pepp!
Men jag känner mig färdig där nu. Jag började hos min brukare när jag var 20 och nu är det dags att gå vidare. Jag kommer sakna en del av mina arbetskamrater. Jag kommer att sakna det välkända och att ha min plats i gruppen. Men det finns mycket jag inte kommer att sakna också. Och framförallt är jag så himla sugen på något nytt, något annat. I övermorgon börjar jag på högskolan och det ska bli så himla kul!
Nya utmaningar, nya människor, nya vanor. Jag är pepp!
19.8.10
Trevligt på gyn.
Idag gjorde jag cellprov. Jag hatar det. Alltså verkligen HATAR! När jag gjorde mitt första cellprov för några år sedan hade jag cellförändringar av grad tre, vilket är värsta tänkbara sorten, vilket i sin tur ledde till att jag fick göra en konisering. Detta innebär i praktiken att de bränner bort en redigt stor bit av livmodertappen med laser. Och ja, det var precis lika otrevligt som det låter, trots lokalbedövning. Efter det har jag blivit totaltraumatiserad och mår dåligt i dagar innan det är dags för cellprov. På grund av det får jag dessutom gå på extratäta kontroller. Vilket givetvis är jättebra, men hemskt otäckt varenda gång.
Nog sagt om mitt underliv. Det jag ville komma fram till var att barnmorskan som tog provet på mig idag var så väldans trevlig. Vi småpratade ganska friskt och kom in på detta med att jag ska börja läsa till sjuksyrra. Hon frågade då om jag inte funderat på att bli barnmorska, och jag svarade att jo, det är ju liksom det som är målet. (Jag vågar säga det högt nu, när jag faktiskt nått första målstolpen på den långa, långa vägen dit.) Och hon blev alldeles till sig, tanten. Upplyste mig glatt om att det kommer jag aldrig någonsin att ångra, att det är världens bästa jobb och oj det var så trevligt att prata att hon glömde ta ut spateln.
Det kändes fint. Det var mitt trevligaste gynbesök ever och jag blev glad av hennes ord. Jag tror att hon har rätt och det är så skönt att höra någon säga det. Hon avslutade samtalet med att glad i hågen säga att "kämpa på nu! Om några år kanske vi blir kollegor!" och jag bara skrattade och höll med.
Inte för att jag är så värst sugen på att stoppa fingarna i folks muttor hela dagarna utan helst vill vara med och kläcka bebisar, men ändå.
Nog sagt om mitt underliv. Det jag ville komma fram till var att barnmorskan som tog provet på mig idag var så väldans trevlig. Vi småpratade ganska friskt och kom in på detta med att jag ska börja läsa till sjuksyrra. Hon frågade då om jag inte funderat på att bli barnmorska, och jag svarade att jo, det är ju liksom det som är målet. (Jag vågar säga det högt nu, när jag faktiskt nått första målstolpen på den långa, långa vägen dit.) Och hon blev alldeles till sig, tanten. Upplyste mig glatt om att det kommer jag aldrig någonsin att ångra, att det är världens bästa jobb och oj det var så trevligt att prata att hon glömde ta ut spateln.
Det kändes fint. Det var mitt trevligaste gynbesök ever och jag blev glad av hennes ord. Jag tror att hon har rätt och det är så skönt att höra någon säga det. Hon avslutade samtalet med att glad i hågen säga att "kämpa på nu! Om några år kanske vi blir kollegor!" och jag bara skrattade och höll med.
Inte för att jag är så värst sugen på att stoppa fingarna i folks muttor hela dagarna utan helst vill vara med och kläcka bebisar, men ändå.
18.8.10
Onsdag och så vidare..
Skulle gått på hotellet idag och dansat och sådana goa grejer. Men efter att ha jobbat mitt första dagpass på sju veckor och haft fasliga besvär med att ställa tillbaks dygnet på bara en dag efter att ha jobbat massor med nätter i sträck och således varit vaken sen fyra imorse så orkade jag bara inte. Så istället stannade jag hemma och såg på den här underbart söta filmen som man blev alldeles glad och varm i magen av:
Se den!
I måndags var fina Ida här och hälsade på med sin gulliga bebis Zeb... blev vansinnigt sugen på att bli befruktad nu, helst igår! Som tur är gick det över när de gått. Men vi bestämde hur som haver att vi ska gå på en såndär storseans med Terry Evans här i stan den 21a september! Hahaha. Hur fränt som helst.
Se den!
I måndags var fina Ida här och hälsade på med sin gulliga bebis Zeb... blev vansinnigt sugen på att bli befruktad nu, helst igår! Som tur är gick det över när de gått. Men vi bestämde hur som haver att vi ska gå på en såndär storseans med Terry Evans här i stan den 21a september! Hahaha. Hur fränt som helst.
13.8.10
Same shit, different day.
Mår röv! Blev tvungen att skola in Lovis på hennes nya dagis den här veckan och har således legat ganska många timmar minus på sömnkontot de senaste dagarna. Efter lite snabb huvudräkning konstaterade jag att jag sovit i snitt tre timmar per dag. Vilket ger en total sovtid av 9 timmar de senaste tre dagarna. Jag mår illa och svettas hela tiden. Dessutom skäller jag så fort jag får för mig att öppna munnen. Precis allt provocerar mig. När Jari sa med snäll röst att imorgon skulle jag ju åtminstone få sova hur länge jag vill blev jag tvärförbannad och fick stå emot impulsen att örfila honom. Hur sjukt är inte det? Bara tre nätter kvar då!
9.8.10
All work and no play makes Jenny a dull girl.
Jag mår inte bra just nu. Men det kommer att gå över. Nog sagt.
Nu är det sex nätter i sträck som står på schemat så förvänta er inga storverk i bloggväg. Imorgon är första dagen i resten av mitt liv och nu ska jag gå och sova så att det kan börja.
Nu är det sex nätter i sträck som står på schemat så förvänta er inga storverk i bloggväg. Imorgon är första dagen i resten av mitt liv och nu ska jag gå och sova så att det kan börja.
4.8.10
31.7.10
Pepp!
Jari står i duschen, jag färgar håret och dricker ett glas vin. Hade supertrevligt igår. Michael hade gjort egen sushi som var supergod och sällskapet var toppen! Även om Jari i vanlig ordning förivrade sig och blev tokfull. Jag var däremot nykter som en spik och mår således toppen idag. Det ska bli så roligt att gå på bröllop! Heil kärleken!
30.7.10
Sömnlös.
Det värsta med nattjobb är att vända tillbaks dygnet. Så nu sitter jag här och borde sova, men är tvärpigg. Funderade på att betala räkningarna men blev så deprimerad av blotta tanken att jag skjuter upp det tills imorgon. Kort sagt är jag uttråkad och så här dags är internet tomt på folk att umgås med. Som fina Linda skrev på fejjan idag: "Tänker att Facebook trots allt är väldigt gemytligt. Ett gigantiskt kafferep man inte behöver borsta tänderna för." Tyvärr tog kaffferepet slut innan mig idag, och nu är jag rastlös bortom alla rimliga gränser. Alltså är detta ett blogginlägg helt tomt på innehåll i brist på annan sysselsättning.
Jag hoppas att det inte regnar imorgon, så att jag kan ta med mig ungarna ner på stan och köpa ett svart sidenband, ta en fika med dem kanske. Sedan ska de åka till mamma över helgen. Hon har varit på mallis och har barnbarnsabstinens.
Vi ska ägna fredagkvällen åt att äta sushi i Horla, och sedan ta ett glas vin eller två hemma hos fina vänner i stan. Och på lördag blir det bröllop vilket jag tror och hoppas kommer att bli jättekul. Jag är en riktig sucker för bröllop, fast jag inte ville ha ett (ordentligt) själv*. Men jag går gärna på andras! Jag har köpt en fin klänning, ska dricka lagom mycket vin och kyssas hemskt mycket med min egen karl. Och dansa. Det ska bli fint. Jag kommer säkert att gråta en skvätt också.
Sedan ska jag jobba på söndagkväll igen. Men det tar vi då. Nu tänker jag bara njuta av vad jag misstänker kommer att bli en toppenhelg!
Nu ska jag ta en dusch och försöka sova.
*För de som inte känner till det så gifte jag och Jari oss under Roskildefestivalen 2006. Småfulla och endast i närvaro av några få kära vänner, vilket passade mig utmärkt. Måste ju dessutom tillägga att Gun´s and roses spelade på min bröllopsfest, och det är det mig veterligen inte särskilt många som kan skryta med!=)
Jag hoppas att det inte regnar imorgon, så att jag kan ta med mig ungarna ner på stan och köpa ett svart sidenband, ta en fika med dem kanske. Sedan ska de åka till mamma över helgen. Hon har varit på mallis och har barnbarnsabstinens.
Vi ska ägna fredagkvällen åt att äta sushi i Horla, och sedan ta ett glas vin eller två hemma hos fina vänner i stan. Och på lördag blir det bröllop vilket jag tror och hoppas kommer att bli jättekul. Jag är en riktig sucker för bröllop, fast jag inte ville ha ett (ordentligt) själv*. Men jag går gärna på andras! Jag har köpt en fin klänning, ska dricka lagom mycket vin och kyssas hemskt mycket med min egen karl. Och dansa. Det ska bli fint. Jag kommer säkert att gråta en skvätt också.
Sedan ska jag jobba på söndagkväll igen. Men det tar vi då. Nu tänker jag bara njuta av vad jag misstänker kommer att bli en toppenhelg!
Nu ska jag ta en dusch och försöka sova.
*För de som inte känner till det så gifte jag och Jari oss under Roskildefestivalen 2006. Småfulla och endast i närvaro av några få kära vänner, vilket passade mig utmärkt. Måste ju dessutom tillägga att Gun´s and roses spelade på min bröllopsfest, och det är det mig veterligen inte särskilt många som kan skryta med!=)
24.7.10
I´m so lonely I could DIE.
Jag är värdelös på att vara ensam. Idag är första gången på evigheters evighet jag är ensam hemma en hel dag. Och jag AVSKYR det! Har alltid gjort. När jag bodde hemma hatade jag det också. Märkligt va? Tonåringar brukar väl vilja vara själva, men inte jag. Sedan flyttade jag till Jari och blev med både katter och barn. Jag har aldrig levt själv, så jag har väl inte lärt mig, helt enkelt. Jag vill ha familj omkring mig. Kärlek, bråk och liv och kramar. Annars blir jag snabbt rastlös och känner mig övergiven. Det känns som om jag är den sista människan på jorden. Det är inte ens det att jag vantrivs i mitt eget sällskap, jag trivs fint med mig själv. Men jag vill veta att mina människor är nära mig, vill kunna sträcka ut armen och röra vid dem. Eller så vill jag vara den som lämnar dem i trygg förvissning om att de är hemma och väntar på mig. Helknäppt.
Så idag försökte jag låtsas att mitt liv tagit en annan vändning. Att det bara var jag och att jag aldrig träffat världens underbaraste man och fått världens finaste ungar med honom. Det gick sådär. Usch vad deprimerande att tänka sig mig i en tvåa någonstans, alldeles ensam. Jobba, träffa vänner emellanåt. Glo på TV. Gå på krogen och ta hem en kille att pippa med, hoppas att han ska höra av sig, vilja mer och bli besviken gång på gång. Göra mig till åtlöje. Näe fy fan vilken trist och ihålig tillvaro. Jag har det rätt fint som jag har det. Det passar mig.
Såg en bra film idag, som jag av någon anledning missat. Det blir så ibland. Den var söt och trasig och snyggt gjord och med en hel drös av skådisar jag älskar. Sådana filmer gillar jag.
Så idag försökte jag låtsas att mitt liv tagit en annan vändning. Att det bara var jag och att jag aldrig träffat världens underbaraste man och fått världens finaste ungar med honom. Det gick sådär. Usch vad deprimerande att tänka sig mig i en tvåa någonstans, alldeles ensam. Jobba, träffa vänner emellanåt. Glo på TV. Gå på krogen och ta hem en kille att pippa med, hoppas att han ska höra av sig, vilja mer och bli besviken gång på gång. Göra mig till åtlöje. Näe fy fan vilken trist och ihålig tillvaro. Jag har det rätt fint som jag har det. Det passar mig.
Såg en bra film idag, som jag av någon anledning missat. Det blir så ibland. Den var söt och trasig och snyggt gjord och med en hel drös av skådisar jag älskar. Sådana filmer gillar jag.
Idag är jag sur och gnällig och I-landsproblematisk igen. Min mormor har barnen sedan igår och ska ha dem tills imorgon. Jari är på Hasses svensexa och jag skulle vart på Cristels möhippa nu. Helgen kunde alltså varit helt suverän. Möhippor är ju bland det roligaste som finns! Sedan skulle jag och Jari mötts upp hemma och efterfestat tills gryningen. Igårkväll kunde vi gått ut och ätit och kanske gått på bio. Imorgon kunde vi ätit frukost i sängen och bara myst och myst och myst. Men näe. Istället jobbar jag hela helgen. Snacka om slöseri med barnledighet. Jag är så hiskeligt bitter idag.
22.7.10
Fick en kommentar om huruvida jag sett den nya Twilightfilmen Eclipse än. Det har jag ju såklart. Och den var bra, även om jag fortfarande tycker att första filmen är den enda som ens är i närheten av böckerna. Men istället för att tjata om det tänkte jag lägga upp några bilder som jag hittade på en hata Twilight-sida och som jag inte kunde låta bli att garva åt. Det är ganska festligt att människor orkar lägga så mycket energi på att ogilla något. Det är ju inte direkt obligatoriskt varken att läsa böckerna eller se filmerna. Så varför bry sig? Bilderna är å andra sidan skitroliga men ni skulle se den här sidan.. Att ägna så mycket tid på att driva en antitwi-sida måste bottna i någon slags avund. Anyway:
Särskilt den översta och den understa är ju helt awesome! Hahaha.
Särskilt den översta och den understa är ju helt awesome! Hahaha.
17.7.10
Nu är min "semester" slut. Fick ju trots allt jobba lite under den, men ändå. Nu har jag 16 nätter plus 5 dagpass att se fram emot innan skolan börjar. Hade lite planer på att söka en nattjänst som är ute på min arbetsplats... Men inatt när jag gjorde första natten och kolllegorna frågade så bestämde jag mig helt plötsligt för att inte söka den. Helt enkelt för att jag inte vill. Jag är så jävla färdig med det där nu. Så färdig att jag hellre drar på mig flera hundratusen i studielån än jobbar kvar där. Och känner man så, ja då är det faktiskt inte värt det. Nu vill jag göra något helt annat, något nytt. Jag har arbetat där sedan jag var tjugo och om man bortser från sommarjobb och en del timvik innan jag blev fastanställd så är det det enda jobb jag haft. Det hade visserligen vart skitbra, för man gör 7 nätter på 3 veckor så det hade antagligen funkat med plugget och så där... Men blotta tanken fick ett stort svart hål att öppna sig inuti mig. Så nej. Jag kommer att stå kvar som timvikarie och jag hoppas att chefen vill göra om min tjänst så att jag kan jobba kvar var tredje hel. Det är lagom, det fixar jag. Mer än så pallar jag inte. Nu vill jag bara vara student-Jenny och slippa resten.
Annars trivs jag bra med att jobba natt. Det är så lugnt, så tyst.
Jag gillar känslan av att gå ut och ta en cigg precis innan solen går upp och veta att det nästan bara är jag som är vaken. Men så fort jag jobbat färdigt ska jag sluta röka igen. Har hållt upp under både graviditeter, amning och mammaledigheter, men så fort jag kommit tillbaks till jobbet har jag börjat igen. Att sluta röka (igen) blir en del i processen. Jag känner mig färdig med det också, en gång för alla. Och det här gången är det MITT beslut och inte ett jag tar av hänsyn till att det bor en annan person i min kropp.
Jag vill gärna leva som jag lär och om jag nu ska bli sjuksyrra så rimmar det ganska illa med ett cancerframkallande beroende. Dessutom skäms jag över att vara en såndär mamma som röker. Jag gör det visserligen inte mycket (mest på jobbet) och inte när barnen är i närheten. Men ändå.
Sammanfattningsvis känns det som att det bara kan bli bättre nu. Friskare och gladare, fy fan vad bra! Nu räknar jag ner.
Annars trivs jag bra med att jobba natt. Det är så lugnt, så tyst.
Jag gillar känslan av att gå ut och ta en cigg precis innan solen går upp och veta att det nästan bara är jag som är vaken. Men så fort jag jobbat färdigt ska jag sluta röka igen. Har hållt upp under både graviditeter, amning och mammaledigheter, men så fort jag kommit tillbaks till jobbet har jag börjat igen. Att sluta röka (igen) blir en del i processen. Jag känner mig färdig med det också, en gång för alla. Och det här gången är det MITT beslut och inte ett jag tar av hänsyn till att det bor en annan person i min kropp.
Jag vill gärna leva som jag lär och om jag nu ska bli sjuksyrra så rimmar det ganska illa med ett cancerframkallande beroende. Dessutom skäms jag över att vara en såndär mamma som röker. Jag gör det visserligen inte mycket (mest på jobbet) och inte när barnen är i närheten. Men ändå.
Sammanfattningsvis känns det som att det bara kan bli bättre nu. Friskare och gladare, fy fan vad bra! Nu räknar jag ner.
12.7.10
Nurse Jenny at your service!
Personnr 19850131**** Du har tackat Ja till följande utbildningar: 1. HB-02600 - Sjuksköterskeutbildning 180.0hp,Utbildningsprogram, Högskolan i Borås, Poängbidrag 30.0, Antagen
Jag kom in! På mitt förstahandsval, på första antagningen! Jag är så bäst.
Och så himla, himla tokglad! Jag hade gråtit ögonen ur mig om jag inte kommit in.
Nu slipper jag gå till ett jobb jag egentligen inte trivs med mer. Istället får jag bli det jag vill och göra något jag redan vet att jag tycker om att göra. Det ska till och med bli roligt att plugga i tre år framöver. Den här våren har varit så slitig, så full av förväntan som tärt och tärt på mig. Nu kan jag andas igen, och räkna dagarna tills jag får börja på högskolan. Högskolan! Ja jädrars. Sen kan jag glida runt och se ut såhär resten av livet:
(Eller nja.. Egentligen kommer jag ju att få glida runt i en ljusblå pyamas på arbetstid resten av livet. Men jag kommer att känna mig som den toksnygga bruden på bilden.)
Jag kom in! På mitt förstahandsval, på första antagningen! Jag är så bäst.
Och så himla, himla tokglad! Jag hade gråtit ögonen ur mig om jag inte kommit in.
Nu slipper jag gå till ett jobb jag egentligen inte trivs med mer. Istället får jag bli det jag vill och göra något jag redan vet att jag tycker om att göra. Det ska till och med bli roligt att plugga i tre år framöver. Den här våren har varit så slitig, så full av förväntan som tärt och tärt på mig. Nu kan jag andas igen, och räkna dagarna tills jag får börja på högskolan. Högskolan! Ja jädrars. Sen kan jag glida runt och se ut såhär resten av livet:
(Eller nja.. Egentligen kommer jag ju att få glida runt i en ljusblå pyamas på arbetstid resten av livet. Men jag kommer att känna mig som den toksnygga bruden på bilden.)
11.7.10
En semesterslöhet utan dess like har drabbat det Kuittianska residenset.
Vi gör mest ingenting. Melvin leker med sina sommarlediga vänner här i kvarteret så honom ser vi knappt röken av. Lovis pular med sitt och verkar trivas alldeles ypperligt med att inte göra något alls. Jag och Jari sover länge, läser böcker i uterummet, kramas och ser lojt på när diskberget växer och dammråttorna förvandlas till dammhästar. Det gör inget, det är fint så. Jag trivs med att vara ledig. Jag gillar ljuset och värmen och hur det får mig att må. Igår låg jag i sängen en jättelång stund och bara glodde på träden utanför. Emellanåt när vi blir för varma så går vi ner till sjön och badar. På kvällarna grillar vi. Antingen själva eller med trevligt sällskap. Och jag vill inte börja jobba igen på fredag. JAG VILL INTE! Jag vill fortsätta slöa, fortsätta läka. Alltid må så här fint.
Festivalen var tokrolig, för övrigt. Vår luftmadrass gick dock sönder så nu skulle jag behöva köpa en ny höft, men annars var det helt toppen! Är för sommarlat för att orka skriva så mycket mer om det just nu. Ska ladda upp lite bilder, när jag orkar.
Vi gör mest ingenting. Melvin leker med sina sommarlediga vänner här i kvarteret så honom ser vi knappt röken av. Lovis pular med sitt och verkar trivas alldeles ypperligt med att inte göra något alls. Jag och Jari sover länge, läser böcker i uterummet, kramas och ser lojt på när diskberget växer och dammråttorna förvandlas till dammhästar. Det gör inget, det är fint så. Jag trivs med att vara ledig. Jag gillar ljuset och värmen och hur det får mig att må. Igår låg jag i sängen en jättelång stund och bara glodde på träden utanför. Emellanåt när vi blir för varma så går vi ner till sjön och badar. På kvällarna grillar vi. Antingen själva eller med trevligt sällskap. Och jag vill inte börja jobba igen på fredag. JAG VILL INTE! Jag vill fortsätta slöa, fortsätta läka. Alltid må så här fint.
Festivalen var tokrolig, för övrigt. Vår luftmadrass gick dock sönder så nu skulle jag behöva köpa en ny höft, men annars var det helt toppen! Är för sommarlat för att orka skriva så mycket mer om det just nu. Ska ladda upp lite bilder, när jag orkar.
30.6.10
Öh.
Jag har verkligen ingenting att skriva, men jag tänkte att jag borde skriva något ändå innan jag reser iväg.
Midsommar var rätt shysst, och den däringa filmen Shutter island var festlig på ett väldigt hemskt och trasigt vis. Annars då? Inte mycket.
Känner mig ovanligt cynisk och trött på människor. Därför tycker jag att det är en strålande idé att åka på festival och trängas med en massa fulla idioter i tre dagar. Jepp! Imorgon klockan nio styr vi kosan mot Borlänge i en fullknökad bil. Kanske har jag något roligare att skriva när jag kommer hem.
Midsommar var rätt shysst, och den däringa filmen Shutter island var festlig på ett väldigt hemskt och trasigt vis. Annars då? Inte mycket.
Känner mig ovanligt cynisk och trött på människor. Därför tycker jag att det är en strålande idé att åka på festival och trängas med en massa fulla idioter i tre dagar. Jepp! Imorgon klockan nio styr vi kosan mot Borlänge i en fullknökad bil. Kanske har jag något roligare att skriva när jag kommer hem.
25.6.10
Grinisch.
Fy bövelen vad det suger att jobba 13 timmar på midsommarafton! Jag är bitter och gnällig och ynklig och sur. Om man åtminstone tjänade lite på det hade det vart ett fint plåster på såren. Men vårdens storhelgstillägg är ett stort fett skämt. Mamma har ungarna och de har tillbringat dagen på Liseberg. Känns bra att veta att de haft en bra midsommar, åtminstone. Längtar tills jag får åka hem och krama på dem.
Något annat som är ett stort fett skämt är människor som snackar skit om saker de inte vet något om. Små, små pyttemänniskor som drar in en i deras futtiga fantasivärldar. Lämna mig utanför! Fy fan vilken trist tillvaro man måste ha om man inte har något bättre för sig än att skapa hittepåhistorier om människor man inte känner men ändå bestämt sig för att ogilla. Vad jobbigt det måste vara att släpa runt på så mycket negativ energi. Om du inte känner mig och inte vet någonting om mig så är det just så det är. Du vet INGENTING om mig. Jag blir trött och ledsen över att det finns sådana dryga människor. Vad jag gör när jag är barnledig definierar inte hur jag är som mamma. Fattar man inte det är man allt bra jävla korkad.
Nog om det. Annars har veckan varit ganska okej. Trist att jobba; är redan trött ända in i själen. Men efter ikväll får jag iallafall vara ledig i nio dagar och stornjuta av sommarens enda semestervecka! Jag vill ha fint väder och snälla barn. Första halvan av veckan tänkte vi försöka hitta på nått kul hela familjen. Och på torsdag åker jag och Jari upp till Borlänge och Peace&Love tillsammans med trevliga människor. Det ska bli fint. Känns bra nu när jag sitter här i misären att veta att man har en härlig vecka framför sig.
Något annat som är ett stort fett skämt är människor som snackar skit om saker de inte vet något om. Små, små pyttemänniskor som drar in en i deras futtiga fantasivärldar. Lämna mig utanför! Fy fan vilken trist tillvaro man måste ha om man inte har något bättre för sig än att skapa hittepåhistorier om människor man inte känner men ändå bestämt sig för att ogilla. Vad jobbigt det måste vara att släpa runt på så mycket negativ energi. Om du inte känner mig och inte vet någonting om mig så är det just så det är. Du vet INGENTING om mig. Jag blir trött och ledsen över att det finns sådana dryga människor. Vad jag gör när jag är barnledig definierar inte hur jag är som mamma. Fattar man inte det är man allt bra jävla korkad.
Nog om det. Annars har veckan varit ganska okej. Trist att jobba; är redan trött ända in i själen. Men efter ikväll får jag iallafall vara ledig i nio dagar och stornjuta av sommarens enda semestervecka! Jag vill ha fint väder och snälla barn. Första halvan av veckan tänkte vi försöka hitta på nått kul hela familjen. Och på torsdag åker jag och Jari upp till Borlänge och Peace&Love tillsammans med trevliga människor. Det ska bli fint. Känns bra nu när jag sitter här i misären att veta att man har en härlig vecka framför sig.
18.6.10
I fredags gjorde jag och Anna-Carin stan, var en sväng på Mangiamo där man kände sig som en gammal tant. Sedan körde hennes bror oss runt halva Alinge innan vi slutligen landade hemma hos mig. Somnade framåt sexsnåret och sedan var det uppstigning halvtio för att åka till Munkedal och Punk illegal. Regnet öste ner och jag var bakfull och trött som ett djur. Inte på humör alls. Men efter 1½ liter vin, ett gäng koffeintabletter och red bull var jag på banan igen. Och som jag var på banan!
Hade skitkul. Träffade en massa roliga människor och höll låda större delen av natten. Såg visserligen inte ett enda band, förutom Doom som vi var chaufförer åt, men hade som sagt askul ändå. Vet inte vad klockan var när jag äntligen somnade men solen hade gått upp för längesedan. Några timmar senare blev det för varmt i bilen där vi sov så då vart det uppstigning igen. Uppskattningsvis sov jag kanske 6 timmar på hela helgen. I söndags mådde jag så dåligt att jag var säker på att jag snart skulle dö och svor på att stanna hemma i helgen. Men det har gått över nu, så imorgon blir det potatisutgång. Wöwöwö! Tur att mina barn tycker att det är så kul att sova hos sin mormor. Så att jag kan gå ut och drägga med gott samvete.
Hade skitkul. Träffade en massa roliga människor och höll låda större delen av natten. Såg visserligen inte ett enda band, förutom Doom som vi var chaufförer åt, men hade som sagt askul ändå. Vet inte vad klockan var när jag äntligen somnade men solen hade gått upp för längesedan. Några timmar senare blev det för varmt i bilen där vi sov så då vart det uppstigning igen. Uppskattningsvis sov jag kanske 6 timmar på hela helgen. I söndags mådde jag så dåligt att jag var säker på att jag snart skulle dö och svor på att stanna hemma i helgen. Men det har gått över nu, så imorgon blir det potatisutgång. Wöwöwö! Tur att mina barn tycker att det är så kul att sova hos sin mormor. Så att jag kan gå ut och drägga med gott samvete.
10.6.10
Hej verklighet!
11300:- ska de ha på verkstan för att laga våran bil. Det är verkligen helt sinnes. Vi hade gissat på 5000. Hejdå underlagskräm, jacka och så vidare. Hej ny spindelled och annat lika kul! Fy fan... Ska se om min snälla mekanikermorfar kan ställa upp och laga det som lagas kan på egen hand. Då kommer vi ner i den nätta summan av 7000 istället. Yeey..? Då kan vi åtminstone få åka på Peace and love, och det vore ju trevligt. Vi måste verkligen fixa det här nu också, för från och med den 21a blir det körförbud på gamla Bettan. Bilar är tamejfaen det tråkigaste som finns att lägga pengar på.
Gjorde ett misslyckat försök att snygga till mig lite igår, genom att färga ögonbrynen. De skulle bli mörkbruna men blev kolsvarta. Jari skrattar varje gång han ser mig och kallar mig för Krusty. Och jag kan inte ens bli sur och skälla på honom eftersom jag börjar skratta själv varje gång jag går förbi en spegel. Dagens I-lands.
Nu ska jag lägga mig och läsa "The short second life of Bree Tanner", vilket är typ en spin-off på den tredje boken i Twilight-serien. Den är tyvärr inte särskilt bra. Det behövs en Edward för att dölja vilken halvkass litteratur det egentligen är.
Bilden kommer ifrån Twilight- the graphic novel. Vilket är första delen i serietidningsformat. Bilderna är målade av en koreansk tjej som heter Young Kim, och det är så vackert! För mig som älskar manga är det här verkligen löken på laxen.
Gjorde ett misslyckat försök att snygga till mig lite igår, genom att färga ögonbrynen. De skulle bli mörkbruna men blev kolsvarta. Jari skrattar varje gång han ser mig och kallar mig för Krusty. Och jag kan inte ens bli sur och skälla på honom eftersom jag börjar skratta själv varje gång jag går förbi en spegel. Dagens I-lands.
Nu ska jag lägga mig och läsa "The short second life of Bree Tanner", vilket är typ en spin-off på den tredje boken i Twilight-serien. Den är tyvärr inte särskilt bra. Det behövs en Edward för att dölja vilken halvkass litteratur det egentligen är.
Bilden kommer ifrån Twilight- the graphic novel. Vilket är första delen i serietidningsformat. Bilderna är målade av en koreansk tjej som heter Young Kim, och det är så vackert! För mig som älskar manga är det här verkligen löken på laxen.
9.6.10
Prisa gud! Här kommer skatteåterbäringen!
Tyvärr finns det mer än ett hål att stoppa den i efter utlandssemestern.
Men lite roligt måste man ju få ha också! En ny fin sommarjacka på rea, ett nytt skärp, en ny fin lugg och en ny underlagskräm är jag väl värd? Plus biljetten till PeaceandLove dårå.
I helgen blir det en liten punkfestival i Munkedal med. Ska bli kul. Jag har ju faktiskt inte varit ute och galejat på bra länge nu. Och på fredag tar jag studenten, på riktigt! Och gravid är jag ju inte heller den här gången så detta måste givetvis firas ordentligt. Så 8000 in my pocket sitter som ett smäck just nu.
(19500 om jag räknar med Jaris pengar, och eftersom han är min sugardaddy så gör jag givetvis det.) Det ekonomiska och förståndiga hade givetvis varit att låta de pengar som blir kvar när vi lagat bilen och betalt det som ska betalas gå raka vägen in på sparkontot.
Men hey! Hur kul är det?
Men lite roligt måste man ju få ha också! En ny fin sommarjacka på rea, ett nytt skärp, en ny fin lugg och en ny underlagskräm är jag väl värd? Plus biljetten till PeaceandLove dårå.
I helgen blir det en liten punkfestival i Munkedal med. Ska bli kul. Jag har ju faktiskt inte varit ute och galejat på bra länge nu. Och på fredag tar jag studenten, på riktigt! Och gravid är jag ju inte heller den här gången så detta måste givetvis firas ordentligt. Så 8000 in my pocket sitter som ett smäck just nu.
(19500 om jag räknar med Jaris pengar, och eftersom han är min sugardaddy så gör jag givetvis det.) Det ekonomiska och förståndiga hade givetvis varit att låta de pengar som blir kvar när vi lagat bilen och betalt det som ska betalas gå raka vägen in på sparkontot.
Men hey! Hur kul är det?
8.6.10
♥
Beth Ditto är så jävla, jävla vacker på den här bilden! Det är nästan så att jag får lust att gå upp i vikt istället för ner. Heja Beth! Jag hade aldrig vågat.
Gissa djuret.
När jag var uppe och kissade vid halvfemsnåret imorse hörde jag världens konstigaste ljud när jag krypit ner i sängen igen. Det lät som någotslags morrning-skall-grymt utifrån trädgården. Min första tanke (helt allvarligt) var att zombieinvasionen som jag väntat på nu var här. Jag vågade givetvis inte lyfta på rullgardinen och kolla. Men vad fan kan det ha varit? Djurläten är inte min starka sida så kanske någon annan kan upplysa mig. Jag vet att det går rådjur i skogen bakom vårt hus men ett skällande, morrande, grymtande rådjur? Jag är skeptisk.
En bild säger mer än tusen ord, och så vidare...
Ett litet urval.. Orkar inte ladda upp fler och eftersom det bara blir ett enda stort blurr när man laddar upp på blogspot orkar jag inte kommentera dem heller. Förutom den översta bilden: Kretas skönaste stekare! Ni skulle sett honom med en cigg i käften och en öl i näven. Oslagbart.
7.6.10
Vankelmodig.
Hämtat från studera.nu:
"Platserna på en utbildning fördelas i ett första steg efter antalet behöriga sökande i de olika grupperna. I ett andra steg flyttas en tredjedel av platserna som tilldelats grupp II över till grupp I. Detta innebär att det med största sannolikhet kommer att vara enklare att bli antagen till högskolan om du är i direktgruppen, det vill säga grupp I. Det kommer att bli mindre fördelaktigt att konkurrenskomplettera."
Jag är då alltså i grupp II, och om jag fattat det hela rätt så måste jag alltså först "kvala" inne i kompletteringsgruppen, klarar jag det flyttas jag över till direktgruppen och får därefter göra upp om platserna tillsammans med de som redan finns där. Det vill säga två uttagningar istället för en.
Men gött då!
Jag har ju inte ens konkurrenskompletterat! Att det ska bli mindre lönsamt kan jag förstå, men för oss som faktiskt bara inte gått klart gymnasiet och därför läst upp betyg på komvux är det ju rena rama röven, detta. Det allra sunkigaste är att hade jag haft minst 2/3-delar av mitt slutbetyg från komvux hade jag hamnat i direktgruppen från början, men eftersom jag "bara" har hälften av betyget därifrån så blir det inte så. Med facit i hand hade det alltså varit bättre för mig att inte läsa gymnasiet alls. Hur knäppt är inte det då?
Fuck this shit. Jag har känt mig hyfsat hoppfull men nu börjar hoppet bannemej att tryta å det grövsta. Eftersom att det här uttagningssystemet är sprillans nytt för den här terminen finns det inte ens någon som helst statistik att förlita sig på.
Jag får helt enkelt hoppas att inte alltför många är tillräckligt dumma för att söka en treårig högskoleutbildning, med allt vad det innebär ekonomiskt, där man tjänar typ 4000 mer i månaden än vad en outbildad personlig assistent (som moi) gör.
Jag bryr mig inte. Även om jag skulle få sämre lön efter utbildningen så vill jag ändå. Pengar är värdsligt!
"Platserna på en utbildning fördelas i ett första steg efter antalet behöriga sökande i de olika grupperna. I ett andra steg flyttas en tredjedel av platserna som tilldelats grupp II över till grupp I. Detta innebär att det med största sannolikhet kommer att vara enklare att bli antagen till högskolan om du är i direktgruppen, det vill säga grupp I. Det kommer att bli mindre fördelaktigt att konkurrenskomplettera."
Jag är då alltså i grupp II, och om jag fattat det hela rätt så måste jag alltså först "kvala" inne i kompletteringsgruppen, klarar jag det flyttas jag över till direktgruppen och får därefter göra upp om platserna tillsammans med de som redan finns där. Det vill säga två uttagningar istället för en.
Men gött då!
Jag har ju inte ens konkurrenskompletterat! Att det ska bli mindre lönsamt kan jag förstå, men för oss som faktiskt bara inte gått klart gymnasiet och därför läst upp betyg på komvux är det ju rena rama röven, detta. Det allra sunkigaste är att hade jag haft minst 2/3-delar av mitt slutbetyg från komvux hade jag hamnat i direktgruppen från början, men eftersom jag "bara" har hälften av betyget därifrån så blir det inte så. Med facit i hand hade det alltså varit bättre för mig att inte läsa gymnasiet alls. Hur knäppt är inte det då?
Fuck this shit. Jag har känt mig hyfsat hoppfull men nu börjar hoppet bannemej att tryta å det grövsta. Eftersom att det här uttagningssystemet är sprillans nytt för den här terminen finns det inte ens någon som helst statistik att förlita sig på.
Jag får helt enkelt hoppas att inte alltför många är tillräckligt dumma för att söka en treårig högskoleutbildning, med allt vad det innebär ekonomiskt, där man tjänar typ 4000 mer i månaden än vad en outbildad personlig assistent (som moi) gör.
Jag bryr mig inte. Även om jag skulle få sämre lön efter utbildningen så vill jag ändå. Pengar är värdsligt!
5.6.10
Alltså, verkligen JÄTTEtråkigt.
01. hej: Tja!
02. senast köpta skiva: Den senaste med Kate Nash.
03. senast lästa bok: Under lysande måne av Lian Hearn.
04. senaste låten du hörde: Hollaback girl med Gwen.
05. vem fick du senast ett blandband av: Oj shit.. Av Jari när vi precis blivit tillsammans... Alltså för sju år sen!
06. vad heter din hund: Jag har ingen hund. Hade jag en skulle den heta Pixie.
07. har du dansat idag: Nej.
08. politik: Fortfarande grönröd.
09. är du bra eller dålig: Jag är väl som folk är mest. Nånstans mittemellan.
10. vad heter din cykel: ?
11. det bästa ordet: midnatt
12. senast inköpta sak: En ny plånbok.
13. syskon: 5 stycken!
14. icq eller msn: Facebook!
15. bästa skivan: Vägrar fortfarande välja en!
16. vad heter din pojkvän/flickvän: Jari-Pekka.
17. bästa egenskap: Hoppfullhet.
18. sämsta egenskap: Cynism.
19. bäst i livet: Älskade människor.
20. får jag vara med på: Öh? Det mesta?
21. ett litet rött paket: Får gärna innehålla pengar.
22. mest använda arg-fras: Fitta! (Men mest i smyg.)
23. vad vill du helst: Just nu, komma in på högskolan.
24. favoritfika: Chai-latte!
25. vilket årtionde: 60-talet.
26. jag ska aldrig: äta kött igen, sluta hoppas.
27. hur vill du dö: Stilla, hemma när jag är gammal. I sömnen bredvid mannen jag älskar.
28. jag vill vara: stark
29. bästa sport: fuck that shit!
30. bästa barnprogrammet: Svampbob fyrkant.
31. bästa vuxenprogrammet: Fortfarande True blood. Men Grey´s och Tudors står också högt i kurs just nu.
32. kärleken är: vacker och lite läskig.
33. färg på tandborsten då: Jari köpte en ny åt mig idag. En rosa för att jag är tjej.
34. röker: Sporadiskt. Vill inte. Är ju helt dum i huvudet.
35. www.lunarstorm.se: Nej, det var längesedan.
36. stad: Alinge-texas!
37. ballaste internethangoutet: Fortfarande Facebög.
38. vad är du nu: Trött och hemlängtig.
39. hur ser folk dig: Hur ska jag kunna veta det?
40. bästa spel: Silent Hill.
02. senast köpta skiva: Den senaste med Kate Nash.
03. senast lästa bok: Under lysande måne av Lian Hearn.
04. senaste låten du hörde: Hollaback girl med Gwen.
05. vem fick du senast ett blandband av: Oj shit.. Av Jari när vi precis blivit tillsammans... Alltså för sju år sen!
06. vad heter din hund: Jag har ingen hund. Hade jag en skulle den heta Pixie.
07. har du dansat idag: Nej.
08. politik: Fortfarande grönröd.
09. är du bra eller dålig: Jag är väl som folk är mest. Nånstans mittemellan.
10. vad heter din cykel: ?
11. det bästa ordet: midnatt
12. senast inköpta sak: En ny plånbok.
13. syskon: 5 stycken!
14. icq eller msn: Facebook!
15. bästa skivan: Vägrar fortfarande välja en!
16. vad heter din pojkvän/flickvän: Jari-Pekka.
17. bästa egenskap: Hoppfullhet.
18. sämsta egenskap: Cynism.
19. bäst i livet: Älskade människor.
20. får jag vara med på: Öh? Det mesta?
21. ett litet rött paket: Får gärna innehålla pengar.
22. mest använda arg-fras: Fitta! (Men mest i smyg.)
23. vad vill du helst: Just nu, komma in på högskolan.
24. favoritfika: Chai-latte!
25. vilket årtionde: 60-talet.
26. jag ska aldrig: äta kött igen, sluta hoppas.
27. hur vill du dö: Stilla, hemma när jag är gammal. I sömnen bredvid mannen jag älskar.
28. jag vill vara: stark
29. bästa sport: fuck that shit!
30. bästa barnprogrammet: Svampbob fyrkant.
31. bästa vuxenprogrammet: Fortfarande True blood. Men Grey´s och Tudors står också högt i kurs just nu.
32. kärleken är: vacker och lite läskig.
33. färg på tandborsten då: Jari köpte en ny åt mig idag. En rosa för att jag är tjej.
34. röker: Sporadiskt. Vill inte. Är ju helt dum i huvudet.
35. www.lunarstorm.se: Nej, det var längesedan.
36. stad: Alinge-texas!
37. ballaste internethangoutet: Fortfarande Facebög.
38. vad är du nu: Trött och hemlängtig.
39. hur ser folk dig: Hur ska jag kunna veta det?
40. bästa spel: Silent Hill.
Hej! Jag har tråkigt.
band: Yeah yeah yeahs
skiva: Vägrar välja en!
låt idag: Sunday morning- No doubt
film: Dancer in the dark
tvprogram: True blood, just nu.
tidning: Läser typ aldrig tidningar.
bok: Läser just nu Sagan om klanen Otori och det är världsklass!
djur: Anarcats
mat: Pizza forever.
godis: marsipan och choklad, helst samtidigt.
fika: Chai-latte
författare: John Ajvide Lindqvist, och Steffie så klart!
genre: Tjejvrål!
klädesplagg: pyamasbyxor
skor: Converse
märke: Odd Molly
pjäs: Åh. Det var så längesedan. Såg en som hette Eldansiktet för 100 år sen, den var bra.
färg: Lila
minne: Mina barns födelser.. yada yada.
konsert: Bob hund är ju alltid ett säkert kort.
festival: Roskilde
fetisch: händer/tatueringar
om jag skulle få barn vad skulle de då heta: Skulle jag få ett barn till (gudarna förbjude) så skulle den heta Hedvig eller Willem.
någonting du inte vet är: att jag nästan alltid sover i Jaris gamla avlagda boxershorts.
när jag var liten var jag: ofta sjuk och löjligt benig.
tre ord som beskriver mig själv: bla bla bla
det här yrket vill jag ha: Sjuksyrra
detta hade jag velat uppfinna: Internet
det här gör mig helt sjukt förbannad: Äckliga kärringar med päls. Bland mycket annat.
det här får mig att bli exalterad av glädje: Goda människor som förgyller min tillvaro.
den snyggaste frisyren är: helt beroende av vem den sitter på.
det här är mina största intressen: Att läsa och lyssna.
det här är mina dåliga sidor: Blir skitsur när jag är stressad, är jävligt cynisk och har värdelös karaktär.
det här är mina bra sidor: Jag är snäll.
någonting som är sjukt irriterande är: just nu att det är strålande sol ute, och jag jobbar.
fobier: Alla elaka människor som kan göra mina barn illa och hår. Jag hatar hår.
tvångstankar och handlingar: inte äta upp sista kanten på smörgåsen,alltid hoppa över tredje sista trappsteget,fylla på mer mjölk innan den andra tar slut,aldrig svara i telefon om det inte gått två signaler, aldrig dricka ojämnt antal klunkar vatten..jag kan fortsätta länge.
politisk tillhörighet: grön med en touch av rött.
ett råd jag vill ge dig: Peta inte näsan i bilen. Det finns alltid någon som ser dig.
ett bra band på x: x-ray spex då. För det är det enda jag vet.
såhär mycket pengar har jag på mig just nu: Inte en spänn.
det löjligaste jag vet är: nazister
det roligaste jag vet är: kärleksmys
det tråkigaste jag vet är: matte B
tre ord som rimmar på varandra: jul kul ful
skiva: Vägrar välja en!
låt idag: Sunday morning- No doubt
film: Dancer in the dark
tvprogram: True blood, just nu.
tidning: Läser typ aldrig tidningar.
bok: Läser just nu Sagan om klanen Otori och det är världsklass!
djur: Anarcats
mat: Pizza forever.
godis: marsipan och choklad, helst samtidigt.
fika: Chai-latte
författare: John Ajvide Lindqvist, och Steffie så klart!
genre: Tjejvrål!
klädesplagg: pyamasbyxor
skor: Converse
märke: Odd Molly
pjäs: Åh. Det var så längesedan. Såg en som hette Eldansiktet för 100 år sen, den var bra.
färg: Lila
minne: Mina barns födelser.. yada yada.
konsert: Bob hund är ju alltid ett säkert kort.
festival: Roskilde
fetisch: händer/tatueringar
om jag skulle få barn vad skulle de då heta: Skulle jag få ett barn till (gudarna förbjude) så skulle den heta Hedvig eller Willem.
någonting du inte vet är: att jag nästan alltid sover i Jaris gamla avlagda boxershorts.
när jag var liten var jag: ofta sjuk och löjligt benig.
tre ord som beskriver mig själv: bla bla bla
det här yrket vill jag ha: Sjuksyrra
detta hade jag velat uppfinna: Internet
det här gör mig helt sjukt förbannad: Äckliga kärringar med päls. Bland mycket annat.
det här får mig att bli exalterad av glädje: Goda människor som förgyller min tillvaro.
den snyggaste frisyren är: helt beroende av vem den sitter på.
det här är mina största intressen: Att läsa och lyssna.
det här är mina dåliga sidor: Blir skitsur när jag är stressad, är jävligt cynisk och har värdelös karaktär.
det här är mina bra sidor: Jag är snäll.
någonting som är sjukt irriterande är: just nu att det är strålande sol ute, och jag jobbar.
fobier: Alla elaka människor som kan göra mina barn illa och hår. Jag hatar hår.
tvångstankar och handlingar: inte äta upp sista kanten på smörgåsen,alltid hoppa över tredje sista trappsteget,fylla på mer mjölk innan den andra tar slut,aldrig svara i telefon om det inte gått två signaler, aldrig dricka ojämnt antal klunkar vatten..jag kan fortsätta länge.
politisk tillhörighet: grön med en touch av rött.
ett råd jag vill ge dig: Peta inte näsan i bilen. Det finns alltid någon som ser dig.
ett bra band på x: x-ray spex då. För det är det enda jag vet.
såhär mycket pengar har jag på mig just nu: Inte en spänn.
det löjligaste jag vet är: nazister
det roligaste jag vet är: kärleksmys
det tråkigaste jag vet är: matte B
tre ord som rimmar på varandra: jul kul ful
Hade en trevlig kväll igår. Käkade "riktig" pizza på verandan och stekte pannkakor åt ungarna. Melvin åt fem stycken (grov pannkaksabstinens). Sedan kollade vi på den här filmen:
Jag hade läst att den skulle vara kass, men jag tyckte att den var oväntat festlig och helt okej. När det var dags att krypa till kojs insåg jag till min stora sorg att det är min jobbhelg nu, detta hade jag helt lyckats förtränga och insikten blev inte direkt angenäm. Så nu sitter jag på jobbet och glor på det fina vädret. Det fanns potential för att bli en riktigt trevlig helg. Fanns. Varför är det hundra gånger tristare att jobba när solen skiner?
Jag hade läst att den skulle vara kass, men jag tyckte att den var oväntat festlig och helt okej. När det var dags att krypa till kojs insåg jag till min stora sorg att det är min jobbhelg nu, detta hade jag helt lyckats förtränga och insikten blev inte direkt angenäm. Så nu sitter jag på jobbet och glor på det fina vädret. Det fanns potential för att bli en riktigt trevlig helg. Fanns. Varför är det hundra gånger tristare att jobba när solen skiner?
4.6.10
Det är ju helt läskigt hur fort tiden kan gå när man inte vill. Den senaste veckan har gått så snabbt att när det väl var dags att åka hem kunde man knappt fatta det. Redan?
Hursomhelst har vi haft det helt fantastiskt bra! Själva resan gick långt över förväntan med glada och tålmodiga barn trots nästan 4 timmars flyg följt av 3 timmars transfer till hotellet. Som för övrigt var jättefint, med egna stränder, god mat, fint rum och sköna solstolar. Melvin och Lovis blev råbundisar med våra grannars barn som lyckligtvis befann sig i precis samma ålder, och som dessutom hade en trevlig mamma+moster med sig. Dagarna tillbringades ömsom i havet/poolen med barnen och i solstolen med en förbannat bra bok. Mat tre gånger om dagen som för det mesta var riktigt god även för oss veggisar och varma kvällar på terassen med bra musik, läsning och diverse rusdrycker efter att ungarna somnat. Heaven.
Jag har inte tänkt, inte grubblat alls. Min hjärna har känts ren och sprillans ny hela veckan. All stress som varit och all som kommer sedan lämnade jag hemma. Jag har klyshigt nog bara varit i nuet och så vidare. Och det var välbehövligt och alldeles, alldeles underbart. Jag och min fina familj långt hemifrån i en lite varmare, lite bekvämare, lite lyckligare värld. Vi ville verkligen inte åka därifrån och det har aldrig hänt förut. Även om det är guld att vara på resa så brukar ändå ett litet styng av hemlängtan infinna sig i slutet på veckan, men inte den här gången. Det var riktigt ångestladdat och sorgligt att åka hem, för hela familjen faktiskt. Men nu är jag laddad och redo och har kommit hem lite tjockare, lite brunare, mycket gladare, piggare och med sköna minnen att plocka fram och suga på när det känns sådär urbota trist att det liksom inte är värt det.
Hursomhelst har vi haft det helt fantastiskt bra! Själva resan gick långt över förväntan med glada och tålmodiga barn trots nästan 4 timmars flyg följt av 3 timmars transfer till hotellet. Som för övrigt var jättefint, med egna stränder, god mat, fint rum och sköna solstolar. Melvin och Lovis blev råbundisar med våra grannars barn som lyckligtvis befann sig i precis samma ålder, och som dessutom hade en trevlig mamma+moster med sig. Dagarna tillbringades ömsom i havet/poolen med barnen och i solstolen med en förbannat bra bok. Mat tre gånger om dagen som för det mesta var riktigt god även för oss veggisar och varma kvällar på terassen med bra musik, läsning och diverse rusdrycker efter att ungarna somnat. Heaven.
Jag har inte tänkt, inte grubblat alls. Min hjärna har känts ren och sprillans ny hela veckan. All stress som varit och all som kommer sedan lämnade jag hemma. Jag har klyshigt nog bara varit i nuet och så vidare. Och det var välbehövligt och alldeles, alldeles underbart. Jag och min fina familj långt hemifrån i en lite varmare, lite bekvämare, lite lyckligare värld. Vi ville verkligen inte åka därifrån och det har aldrig hänt förut. Även om det är guld att vara på resa så brukar ändå ett litet styng av hemlängtan infinna sig i slutet på veckan, men inte den här gången. Det var riktigt ångestladdat och sorgligt att åka hem, för hela familjen faktiskt. Men nu är jag laddad och redo och har kommit hem lite tjockare, lite brunare, mycket gladare, piggare och med sköna minnen att plocka fram och suga på när det känns sådär urbota trist att det liksom inte är värt det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)