Jag har varit vaken sedan tio i fyra (Då min stackars make vaknade och var alldeles hysterisk eftersom han drömt att Melvin blivit ihjälkörd av en bil, vilket visserligen var en helt okej dröm att bli hysterisk över). Eftersom jag skulle upp kvart i sex blev jag givetvis skitstressad och försökte tvinga mig själv att somna om fort som attan, med det givna resultatet att jag var klarvaken tills ca 20 min innan jag skulle upp.
Hursomhelst så har jag varit vaken sedan dess, haft en hyfsat taskig dag på jobbet och sedan donat med en massa grejer. Så redan vid 21-tiden var jag redo för sängen.
Det smarta altrenativet hade varit att då lyssna på kroppens övertydliga signaler och gå och lägga sig, vakna pigg och utvilad imorgon.
Det korkade alternativet är att tvinga sig själv att vara uppe till strax innan spöktimman bara för att titta på en fjantig serie som de efter nästan 5 år börjat sända på den ännu fjantigare tiden 22.40 och vakna trött och sur som ett gammalt troll imorgon.
Varför? Jo, av ren envishet. Jag har minsann följt Lost sedan det började, och fatsän jag blir helt lost av att försöka hänga med i vad som händer så vägrar jag att sluta titta nu, när det tydligen bara är 2 säsonger kvar.
Jag ska ha reda på vad det är för ugglor i mossen på den där förbaskade ön om jag så ska stryka med på kuppen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar