Jaha. Dödsångesten och cynismen i det förra inlägget visade sig ha en minst sagt naturlig förklaring. Det är samma visa varenda gång, men trots det så lyckas jag aldrig koppla ihop mina slängar av totaldepp och undergångsplaner med det som oundvikligen kommer några dagar senare. Mens.
Man tycker ju att en person som varit med om samma sak månad efter månad sen hon var elva borde lära sig att känna igen mönstret. Men min kropp är tydligen listigare än jag. Till mitt försvar kan ju nämnas att sedan jag pluggade igen bebishålet med en hormonspiral är det minst sagt svårt att förutspå när det ska bege sig.
Men ändå liksom.
Vi flydde hemmet i några dagar och även om vår usprungsplan gick åt skogen så kom vi snabbt upp med en plan B, så istället för att tillbringa några dagar våldsgästandes en husvagn (kändes inte så lockande med tanke på det något instabila väder vi hade) åkte vi hem till min mormors och morfars tomma hus (tomt eftersom de i sin tur är ute med sin husvagn).
Det låter ju inte särskilt roligt men om man lägger till att min mormors hus ligger mitt i skogen, så kan man kanske föreställa sig att det är ungefär som att hyra en sommarstuga. Förutom att det är gratis, finns kabel-tv, internetuppkoppling och swimmingpool.
Vi hade det så bra att vi tänkte stanna i tre nätter. Ungarna lekte och badade medans jag och Jari slappade på altanen. Vi klappade kossor och plockade blåbär i skogen, och när barnen däckat drack vi öl och nattbadade i poolen. Najs.
Fredagen skulle spenderas först på Lödöse museum och sedan på Fallens dagar i Trollhättan. En heldag med skoj helt enkelt. Men de planerna grusades snabbt när Melvin spydde upp frukosten. Vi stannade kvar ett tag ändå och badade och så medans Melvin låg inne på soffan och spydde i en hink. Sedan fann vi det klokast att bege oss hemåt innan någon av oss andra, läs Lovis, satte igång att spy ner mormors soffa.
Märkligt nog verkar vi andra ha klarat oss den här gången. Någon gång ska man ju ha lite tur också,lite snopet dock eftersom vi kunde stannat kvar tills idag som vi tänkt från början. Men det finns ju inget som hindrar oss från att åka tillbaka när det slutat regna. Om det slutar regna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar