16.2.09

Dömd.


Visste ni att hon titulerar sig själv som modell, historieforskare och arkeolog? När man ser den här bilden undrar man ju vilken modellargentur hon arbetar för. En blindskrift kanske? Och med arkeolog kanske hon menar arbetslös. Orden börjar ju trots allt på samma bokstav. Aldrig har jag hört talas om någon som titulerar sig historieforskare som är inneboende hos någon och tigger pengar av sin mamma för att överleva.
Snacka om taskig verklighetsuppfattning.


Christine Schürrer. Sällan har mitt hat mot en människa jag aldrig träffat varit så stort.
Sällan har en enskild händelse berört mig så djupt.
Men barnen i afrika då? Som slaktas varje dag på ännu värre sätt?
Jo visst, men det är så långt från min verklighet att jag inte kan relatera till det.

Den här händelsen kan jag relatera till. Emma Jangestig är i min ålder, hennes son och dotter var i mina barns ålder när de mördades.
Hennes liv och mitt var nog ganska lika. Mina barns tillvaro liknade nog hennes barns.

Jag kan med lätthet föreställa mej barnens panik och skräck när den här galningen slog ner deras mamma, och sedan jagade dem runt i huset med en hammare.
Hur storebrorsan försökte försvara sin mor och syster, precis som Melvin skulle ha gjort. Hur Saga Jangestigs hjärta måste ha bultat när hon såg sin bror bli misshandlad till döds med en hammare, precis som Lovis hjärta skulle ha bultat.

Just det faktum att dessa barn levt ett så oskuldsfullt och tryggt liv fram tills deras sista minuter i livet gör det så svårt. De måste varit så fruktansvärt rädda, på ett sätt som barn som redan sett för mycket kanske inte är. Inte på samma sätt.

Idag föll hovrättens dom. Straffet står fast och Schürrer döms till livstids fängelse och livstids utvisning. Skadeståndet till föräldrarna höjs.
Hon döms som utan något som helst tvivel skyldig.

Det finns många som har tvivlat på hennes skuld, ansett att bevisningen är för svag, att en syndabock till varje pris har behövt utses och att man inte undersökt möjligheten till andra gärningsmän tillräckligt noggrannt.

Jag har varit lite smått besatt av detta fall, så besatt att jag laddat ner den omtalade FUP:en på nästan 4000 sidor och gått igenom stora delar av materialet.

Jag är ingen polis, men för mig är det alldeles solklart så att hon är skyldig.
Hennes historia är visserligen tunn i sig. Det finns alldeles för mycket som talar för att hon varit besatt av expojkvännen, att hon skulle befunnit sig i Arboga just den dagen för att titta på stenar, ja, allt det där som redan står i tidningarna och som ni säkert redan läst och som jag inte behöver traggla en gång till.

Men det är inget av det som gör mej säker på att det är hon som har gjort det.
Utan en sak som märkligt nog inte uppmärksammats särskilt mycket i media, nämligen det faktum att Emma Jangestig redan innan hon fått lämna sjukhuset och isoleringen talar om att det är en kvinna som gjort det, en kvinna som hennes sambo haft som semesterförälskelse, som talar ett annat språk och som han har barn med (vilket är lögn och förbannad dikt, men ändå).

Hur många kanditater finns det som stämmer in på den beskrivningen?
En.

Senare har Emma Jangestig ändrat mycket av sitt vittnesmål, jag tror inte att hon medvetet ljuger. Men jag tror att hennes hjärna kanske spelar henne spratt som gör att hon minns saker som faktiskt aldrig hänt, på grund av all påverkan från media och dylikt.

Dessa första vittnessmål när hon i princip bara yrar i sjukhussängen tycker jag däremot säger allt.

Därför är jag bombsäker på att det där tyska ludret är skyldig.
Och jag hoppas verkligen att hon får ett helvete i fängelset.

Hur blir en människa så kall? Hur störd måste man vara?

Inga kommentarer: